Har - äntligen - kommit till insikt! Jag kommer aldrig, aldrig bli fotograf.... Och det är synd! Skulle vara trevligt att ha en lite studio (heter det så?) gärna en halvtrappa ner från gatunivå. Käcka, söta, annorlunda och vackra bilder på allt och alla. Gärna i kombination. Hundar och ungar. Gummor och gubbar. Hus och bus. Hästar och västar. Plan och garn.

Idag har jag tagit bilder på Isdrottningens gran....usla bilder. Darriga och skakiga, alldeles kassa. Visserligen är dom tagna med mobilen, har en stark känsla av att det hade inte hjälpt ens med VärstingKamera.

F**king trist!!

Nåja, nu kan jag stryka det på min Vad-ska-det-bli-av-mig-lista. Där är inte mycket kvar att välja på nu... Får satsa på att bli Glad Pensionär....jepp, jepp, jepp.

  Och det är inte det sämsta!     

Är ni nyfikna på de kassa bilderna?  

I verkligheten är det tjuzigt och glittrande.

På andra våningen är plast-granen hopskruvad och står där i sin nakenhet. En ljusslinga med strålande vit/isblå färg omger granen, som en gnistrande aura.

Imorgon kommer grenarna fyllas med kulor i silver och skymningsblått. Tillsammans med den gnistrande slingan kan slutresultatet bli riktigt bra. Kanske en lillasyster till Isdrottningens gran, här på första våningen?

Får väl ta och stoppa undan latheten och plocka fram den "riktiga" kameran imorgon och trolla fram bättre bilder :-)

Vinter som den borde vara :

Vintern som den var förra året :

Skev

Hej hå, hej hå, vi till gruvan gå....inte vet jag hur och varför men granskrället lutade sig trött åt sidan.

Men Soldaten är en händig karl och efter trix och fix så stod julträdet rakt som en fura.

Helt och hållet pimpad av Soldaten, hans kreativitet flödade över hela rummet. Arvingarna kom med goda råd och vinglade omkring bland barr och sladdar.

Katter och hund skötte sig exemplariskt.

Ingen som tog en smakbit, ingen som slog en 7:a på stammen och ingen som trasslade in sig i sladdarna.

Några av ljusen har kommit på plats - men inte alla.

En del av rasslet är upphängt - inte alla här heller.

När det är klart kommer granen vara värdig en Isdrottning....ni ska få se!   

Flerdagars projekt det här!

En gran i tomtestil kommer att placeras på övervåningen  

Utan pass och resväska

Tog en tur över bron och hamnade i landet Danmark. Det blåste bra på bron...såg vingligt ut för engelsmannen med husvagnen. Över kom vi, blandade oss med det danska folket - visste ni att det finns fler bilar än människor i det landet?! Typ.

Det är roligt att gå runt i butiker - i ett Annat land :-)

Godisavdelningen var inget att skoja om. Nu i jultider var det fånigt mycket. Bla en chokladtomte....i storlek med en två-åring!! Choklad i form av "porriga" män och kvinnor, godisburkar i alla former och godis jag aldrig sett tidigare.

Och: Nej! Ingen porr-choklad-karl i min kundvagn.

Kan stolt erkänna att det endast blev TVÅ små choklad.

Så det så.

Här fanns :

sprit

rejäla kött o fisk avdelningar - som en butik i butiken, här snackar vi hela grisar, bläckfiskar o mer därtill!

sprit

frysdisken rena upptäcktsfärden! Jösses.

sprit

raketer - dock bakom glas

mejeriavdelning i storlek med en vanlig "affären på hörnet"

sprit och.......en massa annat.

MEN! Kassadiskarna! Ack, ack, ack.

Problem Ett: låga, jag är 172 cm lång och tung....nästan. Men skit i det ;-)

Ungefär i lårhöjd. Visst, har man stora, tunga varor är det toppen - men är det inte bättre att behålla sådana varor på kundvagnen? Jepp, scanner på sladd fanns faktiskt.

Ner i kundvagnen - upp - ner till varubandet - upp - ner i vagnen - upp - ner till bandet - upp - osv! = som en fällkniv med problem *morrar*

Problem Två: kassörskan sitter med ryggen helt oskyddad mot kunden, här är det inte tal om trevligt småsnack med kunden, här får man ryggen direkt.

"Betala o dra" -  här är det inget "kunden är kung"....konstigt.

"Jem och fix" gick vi igenom, skulle absolut ha en speciell ljus-slinga till trädgården. Uppenbart en jäkligt populär slinga...var runt på flera butiker. (en smula tråkig butik...tycker jag)

Men hittade - inte den vi tänkt oss, en bättre (hoppas jag) 30 meter slinga ska väl duga. Får se hur det artar sig - lär komma ny storm på fredag, trist om det hela lossnar och flyger iväg. 

Gäsp! Trött. 

Härmed meddelas stolt att granen äro infångad.

Utan större bekymmer, inga borttappade stövlar, barn eller andra tillhörigheter.

Morgonen startade med ett skyfall av hagel - endast de yngsta i familjen upplevde dock denna händelse.

Vi - äldre - sov som små törnrosor i tornrummet. Rester av naturens infall låg kvar ute vid carporten, jösses, inget minihagel här inte.

Himlen såg mörk och lite snötyngd ut till frukosten, inget trevligt gran-jakts-väder direkt. Men, men, den som väntar på något gott, solen bröt fram och jagade bort skyarna på himlen.

På med kläder, koppla på släpet, stoppa in tre små grisar i bilen och "Mot SherwoodSkogen!"

Med lasso och andra tillhygge gav vi oss ut i skogen under höga rop - en gran ska fångas under glöggrus och allmän förvirring. Vi satsade på den allmänna förvirringen i brist på glögg. Likt löv i en storm spred vi oss ut i naturen, lite här och var hördes andra förvirrade gran-jägares brunstiga rop.

Konstaterade snabbat att de yngsta blev vilda av har-lortar (som fanns i mängder) och pyttepytte granar...typ till dockskåp. Vi kom också överens att hunden och katterna inte behövde en egen gran.

Den som söker han skola finna....och visst! Vi hittade den rackaren, försökte smita in mellan ett par andra granar, men det sket sig. Här var det vana spårfinnare som var den på spåren.

Under jubelrop vände vi tillbaka till försäljaren med vårt byte.

Vid gran-nät-maskinen fick vi reda på att: ".....mycket smalare att ta med sig"

Soldaten var fortfarande i gasen efter jaktens spänning: "Anna! Nå´t för dig att prova! ....bli smal..."

Den stackars försäljaren började svettas och stamma, flackade med ögonen och pep: "nej,nej du ser smal och bra ut..."

Mohaha!

Hur roligt som helst att se hans ansiktsuttryck, såg verkligen rädd ut!?

Vad är det för väder egentligen?

Ingen snö, bara regn och rusk så långt ögat når. Trädgården full av nedfallna grenar och pinnar efter stormen. Häcken ut mot vägen var fullt av papper (?) som någon slags modern julprydnad, nu har det mesta blåst vidare. Tack för det. Borde verkligen plocka upp skräpet....men det är så förskräckligt trist. Speciellt att vi helgen innan vinterstädat trädgården.

Snö hade fixat det problemet, döljer så bra. Och krattan kan vänta till vårstädningen! Och ljuset! Så mycket ljusare med snö! I vintertid kommer naturen mer till sin rätt om den får gömma sig under ett mjukt täcke av snöflingor.

Som det ser ut just nu - är det mörkt hela dagen! Skumt, åtminstone. Solen orkar inte genom molnen, som ser ut som gammaldags tunga täcken.

Och regn, regn....

Tur att det finns levande ljus, varm choklad och filtar i soffan.

Lurviga hundar och spinnande katter. Och kramgod karl  

I helgen ska vi ut och hugga julgran! 

Smågrisarna kommer imorgon (hoppas vi...) och dom är i julklapps-stämning. Önskelistorna är långa som ett par långkalsonger, har dock en liten misstanke: att egentligen önskar dom sig inte allt, men behovet av en rejäl lista är som en smittsam sjukdom hos barn. Antar att jag var likadan, även utan påverkan av tv-reklam...

Nu för tiden består min önskelista "bara" av  max 10 saker. Hatar att säga det, men "jag har ju det mesta redan" Låter som en gammal mormor när barnbarnen frågar vad jag önskar mig. Så länge jag inte säger "snälla barn" - så är jag underbart nöjd! Avskyr den frasen!

Tillbaka till granen! Det är ju ruskigt vad jag trillar in på en massa sidospår hela tiden.

Förra året var jag inte med vid julgranshämtningen, redan nu kan jag lova att det inte blir lika dramatiskt som förra året.

Dramatiskt och dramatiskt - mer Skoj-tokig upplevelse menar jag.

Så här var det: Snö, snö och snö. Drivorna låg meterhöga vid vägkanterna. Alla önskade sig en egen plog och robot som kunde skotta snö från ytterdörren till utedasset, typ.  

Ut i mörkaste skogen (hade betalt för granen såklart) klättrade, plumsade Soldaten med tre små arvingar. För en vuxen gick det ganska bra att ta sig fram, för dom kort-benade var det värre! Klättrade över drivor och åkte kana ner för snöbergen. Den perfekta granen hittades, och alla var helt överens att den skulle dom ha! Anar att det berodde på att alla ville snabbt in i bilens värme....

Granen höggs ner. Sedan började vandringen tillbaka genom skogen. Soldaten släpade granen efter sig och mini-soldaterna klafsade fram så gott det nu gick.

Då säger en liten snorig röst "jag har tappat stöveln."

? What?

I  s n ö n  i  s k o g e n - när den lossnade, det visste han inte. Så börjar skattjakten med en gammal stövel som första pris. Under den här jakten framkommer det att ungen har även tappat stövel nr 2. Och står i bara strumporna mitt i smällkalla vinter....med snöflingor virvlande runt öronen.

Det är helt sjukt, men stövlarna återfinns! Jag är djupt imponerad över deras sökteknik.

Jag hade slängt ungen upp på granen och stretat vidare. Orka leta genom all snö....

Helgen blir utan stöveljakt, det kan jag lova.

Förutom granjakt ska det mysas med varma lussebullar och halvtaskiga pepparkakor.

Om dom nu kommer...är inte ex-fruar det mest besvärliga som finns på vår jord, bortsett från obehagliga sjukdomar? Svar: Jepp.

Pratade med föräldraskapet idag, dom firade 40 - årig bröllopsdag i söndags. Jag frågade om jag skulle gratulera eller beklaga detta faktum. Det gick bra med gratulation - sa Modern, Daddy hann inte komma till tals   

Dagens Betraktelse

Nej, nej, NEJ! Ser på kultur nyheterna och får följa med på konstutställning... Jag är säkert en stelbent, tråkig, fantasilös konst-betraktare.

Dessa tavlor som visades, sa mig ingenting, blev varken glad eller ledsen. Bara en känsla av "e det lönt?" En mängd tavlor, bakom plexiglas, alla (?) med samma motiv, en avhuggen hand med tre tummar. Tavlorna var målade i olika färger det var det enda som gjorde att jag inte började gråta över den spillda tid som gick förlorad när jag tittade på tv-skärmen.

Helst vill jag ha tavlor med motiv! Natur, hus eller människor, det gör ingen skillnad. Så länge färgerna är tilltalande och där finns en längtan i målningen. En längtan efter det som varit, en längtan efter vad som komma skall.

Det låter lite sorgligt med ordet "längtan", men det behöver det inte alls vara.

Avhuggna händer och smältande klockor säger mig inte ett dugg.

Anar att jag kommer att få negativa reaktioner, men jag gillar lättsmälta tavlor. Från ljuva, ljusa toner till mörka, dystra färger..

Givetvis kommer då frågan, vad har jag på mina väggar?

(just nu är det mesta nerpackat, men normalt)

Min absoluta favorittavla är en 40plussare - i ålder - som hänger över min säng. Brun ram, helt flärdfri, inget glas. Ruggigt dumt att jag inte fått den inglasad! Har ju bara haft den i min ägo ca 20 år...

Motivet är mormor och morfars sista hus på landet. Där jag också bott nån sommar.

En grusväg sträcker sig inåt i tavlan, telefonstolpar följer vägen, en pil står i grönt.

Åkern är full med midsommarblommor. Ladan är stor och grön. Huset ligger där vit med rött tak...Månen hänger över taket, rosafärgad av solen. Himlen börjar mörkna, det ser regntungt ut.

Målaren som fångade en del av mormor och morfars liv heter Freeman och han bodde också i huset några år, honom kommer jag ihåg (bortsett från tavlans hjälp) pga hans hund Flickan.

Kommer ihåg när Flickan fick valpar - en massa valpar! Och jag blev erbjuden en valp! Tyvärr sa Modern nej.

Jag, mormor och morfar passade valparna en gång. Jag satt mest bredvid korgen och passade på så dom små inte trillade ur, ner på golvet.

Av någon anledning står det klart i mitt minne att valparna rev sönder mormors strumpa.

Nu är det dax för min tant-stund, På Spåret börjar strax :-)

http://victoriajul.blogg.se

www.countrybymail.se

Ni måste kika in hos Victorias Jul! Mysigt och hemtrevligt - och Jul-igt  

Och : tävlingsdax! Me lajki! 

Kura skymning - tycker om det uttrycket.

Får visioner om svart/vit tv med Lennart Hyland....rejäl helgunderhållning :-)

Farit runt som ett torrt skinn hela dagen, vid sextiden kände jag att det var okey att sjunka ner i soffan och slötitta på tv, klappa en katt och bara vara.

Hyacinterna kommer fint, med med doften är det värre....säger då det, visst var det bättre förr ;-)

Imorgon - 1 december - är det Malmödax igen *suckar lite*

Mycket trevligt händer dock imorgon : adventskalendern börjar på tv, har höga förhoppningar i år!

Första luckan får öppnas på gulliga adventskalendern. Dag-för-dag ljuset ska tändas  

I stan ska jag iväg och boka en tid - har fått vänta på en kod innan det kunde göras.

Boka tid till vad? *fnissar* Berättar sedan, lovar. 

  Jag berättade för någon dag sedan att det händer något, intressant, annorlunda den 14 december. Tänkte vänta att berätta om det tills efter vi varit där. Men skit i det! Jag vill babbla om det NU.

Vi ska på seans! Spännande.  

Har varit på en storseans tidigare, en med Terry Ewans. Han från "det okända". Läste om honom i tidningen idag, han fick skit för att "han utnyttjar" godtrogna människor. Det skulle väl vara en sådan som mig då ;-)

Men jösses, låt folk att tro och tycka vad de vill. Det är inte något tvång!

Visst! Givetvis finns det skumma typer i den här branschen - som i ALLA branscher! Det var en trollpacka till kvinna som precis blivit åtalad (?) just för att fara med osanning. Buuuuu för sådana kvinns!

Har även varit på seans med Malmötjejen Erika Andersson (hon är så himla trevlig) där kom hon fram och pratade med min Moder. Det visade sig vara min farmor som hade lite kloka ord att säga. Sedan frågade Erika om det var något Modern ville fråga. Jag viskar "-Rambo" (hund) till henne. Genast skiner Erika upp och skrattar. Så berättade Erika; svart/vit, en tjockis, bortskämd så det inte var klokt! Hon berättade mer som stämmer på pricken, folket  i salen skrattar  och det gör vi med! Sedan tittar den mediala tjejen på mig och säger "-och du hör honom ibland!" Där ser man, jag har trott det var inbillning eller att jag hade en katt på besök...

    Mina tomtegummor väntar på att få värmeljusen i hatten tända.

Igår tittade jag in på min fd arbetsplats. Tänk, i 10 år tillhörde jag folket där. Så skrämmande snabbt de tio åren rann förbi....helt sjukt. Det hände en massa! Både i privatlivet och på arbetsplatsen - glada saker och otrevliga saker.

Det är det som kallas Livet har jag förstått.

Satan i gatan vad där var annorlunda! Inte en hylla där den skulle vara.

Nytt, nytt!

Nya uniformer, allt ommöblerat och en oändlighet med "nya" ansikten. För mig.

Det var inte min arbetsplats längre...sorgligt på ett skönt sätt. Om nu det går att förstå.

Så mycket skoj jag haft i den byggnaden! Vilka underbara kollegor! Vilka fester ;-)   

Så mycket oro jag haft i den byggnaden...

En trevlig kanal på radion, från Danmark, som endast spelar julsånger!

Emellanåt måste jag byta till P3 - för att höra på deras fåniga-skoj program...:-)

Har en massa på listan "att göra" idag. Du vet min förtjuzning i listor! Undrar om jag skulle kunna starta ett företag som skrev listor till behövande?

"Allt Ni behöver för att klara vardagen - en bra lista!" - Lista Er hos mig, check-Anna   Nu!

Bara så där, från det ena till det andra är den här gubben   politiskt korrekt?! 

Igår var det Malmö som gällde för hela slanten. Känns märkligt att vara i lägenheten nu, även om möblerna finns kvar och köksskåpen (suck) är fulla...är där tomt. Inte riktigt Min längre. Sorgligt! Men har julpyntat till det med stjärnor och julgardiner. Och det obligatoriska julpyntet på ytterdörren.

Först var jag hemma hos The Sis (det namnet är bara så bra på henne) , höll i stegen när hon klättrade upp på vinden. Julgran och annat kom nedfarande - det var bara att fånga så bra det gick. The Sis själv klarade sig utan att själv komma nedfarande. Och det är en större bedrift än du kan ana....har aldrig varit med om en vuxen människa som far omkull som den bruttan. Över stock och sten, över hundar och katter, över möbler och annat som hon borde kunna undvika. Finns säkert en fin diagnos till detta beteende.... ;-)

Hon bor så mysigt! Ett troll-hem. Inte så stort men varmt och ombonat. Katter som spinner (...eller slås så man får ta sin tillflykt ut på terrassen) Stämningsfulla lampor i hörnen gör sitt till helheten, äldre möbler, foton på väggarna och mattor på golven. Och ibland traskar det någon genom rummet, en fd ägare?

Lagom-trädgård, på sommaren full med blommor, smultron och jordgubbar. Och pool :-) Nu mest vindpinad.

Utanför huset slingrar sig en promenadväg, buskar, träd och en å. Bakom å:n breder fälten ut sig. Har man tur, eller inte! så kan man se vildsvin....otäcka bestar!

Men skit i det - det var inte tanken att jag skulle hylla systerns tillhåll - fast....om hon tänker sälja kan lite reklam aldrig skada.

Ska jag? Eller ska jag inte?

Tråka ut dig med en Lista? Dagens Att Göra Lista....jooo, måste nog det. Har du orkat hänga med så här långt orkar du lite till. Jo då, ta lite kaffe eller lite vitaminer (eller ett piggt piller) - vad som nu får igång just dig.

• dammsuga - håruppsamlingsdax med lite grus som extra piff för dammsugaren
• slå in julklappar - det tycker jag mycket om
• lussekatter - slut i frysen, på lördag kommer 3 små grisar och vill ha "kaffe o kaka"
• julgodis - mandelmassa med choklad (som jag kommer att äta tills magen kniper)
• pepparkakor - har köpe-deg som jag ska prova. Brukar inte bli så bra....men ska testa ändå.
• pynta - resten av julkartongerna ska rensas och plockas fram för "hemtrevla" huset
• kratta - borde verkligen ta upp skräpet efter Stormen i söndags....kanske, kan det blåsa vidare!
• Lussekatten - fylla på skålen. Kanske ett "pynt" till hennes kryp-in.
• fota - vara bättre med kameran och lägga in bilder här (bilderböcker lär vara poppis)

Nu, byta till P3.

Bjällerklangen ger mig huvudvärk - just nu.

ps rubriken har inget med inlägget att göra

Klockan nio börjar ett favoritprogram - det okända på fyra+ (sjuan)

Kanalen visar mycket skoj med "spöken" - men av någon märkligt anledning - mitt i natten :-(

Vid midnatt söndagskvällar/natt. Trist. Vi är inte så tekniskt utrustade så vi kan spela in programmen.

Så finns då Tv4play. Som tar betalt för det mesta, och jag tänker INTE betala för att se på tv! (räcker gott och väl med tv-licensen, boxar, askar, paraboler - eller vad f-n vi nu har!?)

Jepp, jepp, jepp, jodå här sitter jag i dungen och tror berghårt på andar och andra märkligheter.

Visst, jag knaprar piller, men vad jag vet ska dom inte ge biverkningar i form av tro på övernaturliga ting. Möjligen hallucinationer....;-) Men jag har inte sett något spökligt själv!

Seeing is believing, nja, inte alltid. Med visst stämmer det i mångt och mycket.

Sedan beror det, givetvis, på vem som berättar sin "spökhistoria". Det ska vara någon som har en trygg och stabil utstrålning. Helst någon jag känner.

Hemmet som jag härstammar från har en öppen syn på det övernaturliga. Endast Daddy som inte hänger med riktigt i vår övertygelse. Och ändå har han upplevt något som inte går att förklara...även om han i efterhand kom med ett gäng genomtänkta förklaringar. Men det är svårt att hitta en bra förklaring när dom var två om det...

Daddy´s och Moderns historia - med mina ord

1 april 1999 en sorgens dag. Rambo, Rosecock´s Duke of Windsor - lillebror, tar skuttet över tröskeln och blir vår Änglahund.

Några dagar efter denna fruktansvärda, ångestfulla och hemska händelse så åker vi och hämtar hem honom. En natt i vårt hem innan minneslunden väntar på hans aska.

I en ask, låda ligger resterna av vår lillebror. Tänk så liten han blev. Fick plats i en låda. Den tjockisen!   

På matrumsbordet i vardagsrummet får han vara under natten. (hade jag bott hemma, skulle han sovit inne hos mig. Även om jag visste att det bara var skalet av honom. Själen hade lyft från honom)

På natten vaknar föräldrarna - samtidigt - av att Rambo skäller ute i hallen.....

Daddy svär "-jädrans hund! vad är det nu då?!"

Hoppar ur sängen, modern sitter kvar.

När han trycker ned handtaget på dörren. Så kommer han ihåg.

Vänder sig om mot Modern "-hörde du...?"

Hennes svar är enkelt "-Ja."

Tjock, olydig, horribel andedräkt, bortskämd, hannhundhatare, fågelhatare och alldeles UNDERBAR!

Miss you lilla fjun.

Nog om det.

En händelse till hinner jag med att berätta om, föräldrarna inblandade igen + The Sis (systern alltså)

Dessa galningar hade varit ute klättrat i terrängen, hittar ett övergivet, trasigt hus. Typ sommarstuga. Vilda av glädje skuttar Modern och The Sis över stock och sten för att kika in i eländet.

Daddy har en lite mer sansad inställning till övergivna hus, går mer normalt.

The Sis tar foton ur alla vinklar och vrår.

Ingen annan människa syns till. (såklart, hur ofta är människor ute i naturen och rotar i gamla hus...)

Åker hem, lägger in bilderna på datorn, ett foto är taget från dörren, rakt in i rummet (med en massa bråte) Mitt på bilden är där ett fönster-hål, glaset är borta sedan länge.

I fönsterhålet syns en man som kikar in....något suddig i konturerna, men en karl. Ser detaljer på hans jacka. Händerna mot rutan (den obefintliga) ni vet som man gör för att kunna se in genom upplyst fönster, skärmar av ljuset för ögonen.

Har bilden på andra datorn, ska plocka fram den. Med The Sis välsignelse (?)

Coolt som attans :-)