Direktlänk till inlägg 26 augusti 2015
Fobier och andra otäcka saker.
Sådana har jag.
I massor.
Och inte har vett att skämmas heller.
Även om jag ibland blir riktigt irriterad över mig själv som håller på med sådana dumheter.
Det är bara att ta det. Bita ihop och leva med det.
Kan du?
Jag kan.
Säkert har jag drivit ett gäng människor till vansinne med mina ideér.
Och det är verkligen trist!
Möjligen trist för mig med, vem vet.
Prata i telefon = huuuuu, mycket obehagligt.
Tackar min lyckliga stjärna för sms och det skrivna ordet.
Folk i flock = nix.
Varför det är obehagligt? Ingen aning, det var inget problem i ungdomen.
Undviker; jodåsåatt.
Åka bort = neeeeej!
Jag är mycket förälskad i mitt hem, även om en och annan utflykt
(i rätt sällskap) kan gå an.
Sist, men f-n inte minst, min berömda BACILLSKRÄCK.
Oj, oj, den går inte av för hackor.
Tvätta, tvätta lilla handen så ofta det går.
Undvika personer som kan utgöra smittorisk.
Går dock inte in på vem dessa kan vara, folk är ju så känsliga.
Tur jag har sinne för humor.
/ anna
Söndag. Helga vilodagen, eller nåt. Så jag arbetade. Är jag prästens lilla piga - så är jag det full ut. Klockan elva i förmiddags skulle det levereras mat till arbetsplatsen, klockan tickade och inte en käft dök upp. Mycket t...