Gamla dammiga foton, skolkataloger, sneda och suddiga bilder, små ansiktsfoton och bilder

med alla de där som funnits i mina liv. Livet som liten, livet som skolelev, livet som träningsbesatt,

livet som soffpotatis osv.

Hittade foton från mellanstadiet.

Jag i vinröd plysch (?!!) tröja och bruna manchesterbyxor.

Och Bästisen i rutig blus med volanger och alldeles för kort hår.

Vilken lycka när jag hittade henne!

Kommer ännu idag ihåg så underbart fantastiskt det var att hitta en tjej som tyckte precis som mig!

Vi var rörande överens om vad som var roligt att leka, att läsa, att sysselsätta oss med.

Vi gick långa rundor och fantiserade om framtiden.

Vi ritade och berättade otroliga historier för varandra.

Vi kletade ihop trolldeg och lekte bageri.

Vi och våra Cindy och Barbie-dockor umgicks ofta och i flera timmar.

Skrek av skratt, värk i magen av allt skrattande.

Varje morgon traskade jag hem till Bästisen, sedan gick vi tillsammans till skolan.

Av någon anledning är det kalla, snöiga och frostbitna morgnar som fastnat bäst hos mig.

Och stunderna i hennes kök, radion på P3, undulatens kvittrande, papper som fylldes med teckningar och en trevlig mamma som kom med förslag till våra påhitt.

Åh, vad KUL vi hade!

Sanslöst roligt!

På samma gång sorgligt som härligt att hitta de gamla bilderna på oss, från förr.

Bilder från skolavslutningar, så fina i våra klänningar.

Första gången på bio - utan vuxen, var Bästisen med.

Första gången jag satte tänderna i en kebab, var Bästisen med.

Första gången "på stan" - utan vuxen, var Bästisen med.

Första gången jag skulle vara ensam hemma tills klockan tolv på natten - då var det Bästisen och

mamman som kom och räddade mig när mörkrädslan tog överhand.

På tv såg vi :

- härifrån -

I öronen hade vi :

- härifrån -

Gissa om jag blev glad när jag hittade henne, min Bästis, på fejjan!

Så fin hon är!

Jag som är sjukt osocial och en urtrist enstöring blev så till mig att jag var tvungen att slänga

iväg ett glatt meddelande till Bästisen från forna tider.

Saknar henne på ett märkligt sätt.......eller kanske jag saknar det roliga vi hade?

Jaja, det vart då, många blad har vänds sedan dess.

Men lite spännande hade det varit att få ett svar!

/ anna

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Alltså! Jag är en fis, en försiktig räka som spanar runt innan jag kliver iväg. Oftast.   Men ibland tappar jag det och med solsken i blick störtar ut på äventyr. Mycket märkligt. Några exempel? Oki.   Nu i somras var jag och den li...

Jag missade helt den där Twilight-hysterin. Tyckte varken böckerna eller filmerna lockade. Såg dock filmerna - även om jag slumrade lite då och då.   Så nu i sommar har den där tonåringen blivit totalt förhäxad av dessa böcker och filmer. J...

Det var den sommaren. Visserligen blommar vallmon ännu och jag kan gå barfota. Men sommarljuden är borta.   Småfåglarnas tjatter har tystnat, nu är det kråkkrax och måsskrik. Det är inte lika mysigt! Absolut inget fel på dem, men sommarkä...

Söndag. Helga vilodagen, eller nåt. Så jag arbetade. Är jag prästens lilla piga - så är jag det full ut.       Klockan elva i förmiddags skulle det levereras mat till arbetsplatsen, klockan tickade och inte en käft dök upp. Mycket t...

Lördags-feeeling! Solen skiner och vinden blåser. Perfekt för tvätthäng - så det blev det. F-n vad jag är hurtig!   Bör dammsuga, men vad jag bör göra och vad jag gör är inte alltid detsamma. Tyvärr, verkligen! Jag är en latmask, mycket...