Direktlänk till inlägg 17 januari 2014
................. m ö r d a r e, en d r ä p a r e.
Visserligen har jag varit inblandad i liknande avrättningar tidigare, men då som åskådare eller
med vetskap om kommande dåd.
Den här gången föll dödens lie från Min Hand.
Till mitt försvar, och för mitt samvete, skyller jag mest på mina ytterst klena kollegor.
Ett helt hus fullt med kreativa, ansvarsfulla och käcka människor och ingen av dem ville ta på sig att
l a d d a m u s f ä l l a n.
Han som brukar göra det har smitit iväg och är pappaledig, går det för sig när det är mus på arbetsplatsen?!
Så jag gjorde det.
*suckar*
Och idag kom uppdrag 2 :
att kontrollera fällan *suckar igen*
Gissa om mus-eländet hade fastnat i min mordiska musfälla laddad med choklad.
Svar : Ja.
Kollegan I piper i falsett att "hon inte vill se", jaha, då ska jag plocka upp den mördade och
avlägsna alla spår efter dådet. Kul. Inte så mycket.
Inte fick jag ge kräket en begravning med stil.
Nädå, en billig variant, utan kremering och slutstation i soptunnan.
Amen.
M-L som (dock leende) tyckte liten synd om mig och mitt samvete (jag blir aldrig bra på dråp och mord)
försökte övertyga mig om att han, musen, Sixten - var en elak fan som skulle ha det.
Tjuvaktig och elak, bråkmakare av klass, var Sixten - allt enligt M-L.
PS kontakta inte mig vid behov av medhjälpare vid liknande saker.....
Söndag. Helga vilodagen, eller nåt. Så jag arbetade. Är jag prästens lilla piga - så är jag det full ut. Klockan elva i förmiddags skulle det levereras mat till arbetsplatsen, klockan tickade och inte en käft dök upp. Mycket t...