Byggarbetsplats.

Näää, nu är det bättre.

Blivande fröken tonåring önskade sig ett nytt rum i julklapp.

Och det fick hon. Minstingen fick fick offra halva sitt rum.

Ny vägg och ny dörröppning finns nu där uppe.

Tapetjakt inledes.

Den uppoffrande ville ha en mörk tapet, det var enda kravet.

Det blev den här :

Disney toystory camouflage

Det är värre med tjejtrasan.....det där riktiga intresset vill inte infinna sig.

Jag tror jag har luskat ut att det kan gott gå i rosa.

Typ :

Space botanique

Så snart (hoppas jag) att allt crap och damm försvinner från övervåningen.

Om ett under sker försvinner djurhår och de käcka dammråttorna samtidigt...

/anna

Ps någon av de här kan jag tänka mig i tv-hörnan.

Den stackaren som sitter där nu är något sliten, minst sagt.

Och det stör mig något helt otroligt.

Ahhhh!

Ett jädrans kaffe-hallå!

Hur gör du kaffe? Hur många mått bönor menar jag.

Det blir ett jäkla hallå på arbetsplatsen emellanåt.

De flesta nöjer sig med 10 vatten, 7 mått.

Personligen föredrar jag 10 vatten, 5 mått + mjölk.

Jag är en magkatarr-klenis.

Urk.

Tillbaka till kaffe-kaoset.

Nu är där några som vill ha 10 vatten, 12 rågade mått........

Kaoset är att (förutom fosterfördrivning) det blir översvämning i köket.

Vår fina kaffekokare klarar inte det - om man inte står vakt och slår av strömmen då och då.

Och det har jag ju tid till....

/anna

Ps ber om ursäkt om någon känner sig uthängd just nu   

Länge leve juleljusen!

Julgranar, adventsstakar och ljusslingan därute är ännu uppe.

Så får det bli ett tag till!

Det är ju så vansinnigt mysigt.

Så idag upptäckte jag att det faktiskt är massor andra som har likadant, det lyser så fint i det ruskiga mörkret.

Det kändes lite skönt..........och det är ju förfärligt!

Precis som om det skulle vara förbjudet att ha juleljusen kvar upp ännu och att jag behövde andras tillåtelses?!

Det är inte klokt.

Jag gör för sjutton vad jag vill.

Och för den delen väntar jag på snön.

Det går bara inte ha att snö vräker ned och inga julljus.

Tyvärr är det ytterst svagt av vädergudarna att inte fixa till den minsta lilla frost.

För ett tag sedan lyckades det faktiskt bli en smula vitt, i typ några timmar.

Svagt.

Men då var det såhär tjusigt :

/anna (ännu nynnande på den tjatiga cirkus-melodin)

Torsdagmorgon!

Snart helg!

Ja - det blir städning efter jobbet idag.....

/anna

"Da ta ra ta da ta,

da ta ra ta da ta."

Cirkus-tema melodin.

I sakta tempo.

Jag blir galen, sjunger den konstant.

Det passar sig inte alltid.

Ibland passar den utmärkt - oftast inte.

Vi hade medarbetarsamling på arbetsplatsen idag, vi började uppe i kyrkan.

Där passar det absolut inte sig att sitta och nynna på "da ta ra ta da dat erata"

Försökte mig på att få eländet mer i psalm-sväng, det sket sig.

Om jag för en stund släpper "cirkusen" då skrattar jag på franska istället.....

Nej, jag har aldrig påstått att jag är helt normal, däremot har jag ofta skoj.

Även om jag är ensam hemma.

Hur man skrattar på franska?

Det är enkelt men skitsvårt att förklara.

Typ.

/anna *skrattar på franska o tänker cirkus*

Det står mycket i tidningarna.

Otäcka saker.

Usch.

Och ändå är det en struntsak som jag hängt upp mig på?!

Varför kan jag inte strunta idet?! ...är det ändå en liten längtan tillbaka till den unga tränade kroppen?!

Visst, det är ett nytt år då ska vi alla bli bättre människor, skaffa nya hobbys osv.

Men måste det påtalas överallt att jag är småtjock?

Och måste det visas bilder på pigga tjejer i olika ålder som blivit sååå lyckliga efter ha tappat kilon?

Ja, jag upplever det som om det är mest om kvinnor.

Kan ha fel givetvis.

Varför kan jag inte få vara småtjock och glad.

Nu kan man ju tycka att jag kunde fnyst och inte brytt mig, som jag gör om annat.

Det går bara inte!

Ahhh!

Snart är det badkläders säsong, hu jeda mig.....

Jag vill se ett reportage om "hur jag blev rund o go´"

Absolut begriper jag att det inte är bra att vara överviktigt, men så där lite lagom - kan väl inte vara så allvarligt?

Vad nu så där lite lagom kan tydas som.

Mullig - det är ett rasande rart ord!

/anna

Jag läser Pernilla Wahlgrens blogg.

Jag gillar henne, åtminstone såhär genom bloggen, låtmässigt kan jag på rak arm endast komma på "piccadilly circus".

Hur jag hamnade (i hennes liv höll jag på att skriva) på hennes blogg kommer jag inte ihåg.

Men tur var det.

Till saken, för några dagar sedan beskrev hon hur de har ett gäng "panikrum" hemma.

Inte sådana där att gömma sig i för kidnappare/våldtäktsmän och annat löst folk, gud nej.

Utan rum (normala människor har säkert garderober...) som det har östs in grejer av olika slag.

Ni vet; gamla stolar, fågelburar, resväskor, julprylar och annat som är bra att ha - någonstans!

Så undrade PW då om det finns fler som har panikrum, själv nickade jag glatt igenkännande samtidigt som jag rös lätt av tanken på röran som befinner sig i dessa rum.

Yes Sir, jag har mer än ett sådant.

Om vi nu undantar ytorna som vi använder, även de kan ibland misstagas för ren panik, så är det två stycken.

Ett litet fjuttigt ett, som mannen i huset envisas med att kalla för "kontoret".........

Låt mig småle elakt!

Ett dammigt krypin med allehanda okända prylar spridda över golv, hylla och skrivbord.

 Gamla övergivna tekniska prylar, pappersarbeten från förra århundradet, Snart fröken Tonårings övergivna leksaker, tidningar samt allt det där jag benämner som okänt.

Sist (men f-n inte minst) har vi då det så kallade hobbyrummet - hur tjusigt och fläskigt låter inte det då?!

Storleksmässigt säkert som en normal trea i stan.

Där bör stå ett elegant biljardbord och andra maskiner som uppskattas av män (jaja, och en del kvinnofolk då´rå!)

Vad det bör finnas och vad det i verkligheten innehåller är två helt skilda ting.

Den envise mannen vidhåller att det förvandlats till ett tillhåll för allehanda kartonger och skumma tomtar.

Jag har faktiskt ett system i röran!

Och jag gillar mina tomtar - i brist på loft får de dansa i hobbyrummet till julen kommer igen.

Typ.

(mitt favoritord! Om det inte framgått sedan tidigare)

Att klara sig hel genom hobby/skräprummet :

rejäla skor är bra, kyligt på golvet

extralampa kan vara bra, taklampan är under all kritik

öppna dörren och stig in, enklast att bara stirra rakt fram och gå, för då hamnar du i garaget

om du tar till vänster vid den gamla tvättmaskinen hittar du ovannämnda tomtar och julprylar

och lite annat i möbelväg: stolar, soffa, tvbänk mm

klättra över den nerskruvade fin-garderoben, de två bilbarnstolarna samt forcera min cykel så hamnar du på motsatt sida av rummet. Här finns det mest loppisprylar/ge-bort-till-välgörenhet/kasta bort.

Ähhhh, jag stannar här, orka snacka hur länge som helst om ett sk panikrum!

Här kan du läsa om PW:s rum <------

/ anna (inte i panik)

Det här med grejer.

Vi kan ta en bil som exempel.

Okey, någon köper en bil (vilken sort har ingen större betydelse, i det här fallet), en ny bil.

Personen behandlar sedan den här plåtsaken som en baby, det smörjs och fixas, trixas och piffas.

Åren går och kärleken består.

"Alla" andra byter ut sina bilar, så icke den här grabben, åh nej, han sköter om sina grejer.

Så kommer då kommentarerna :

"ahhh duuuu, är det inte dax för en ny bil snart?! En fräsig, modern sak?

Den du kör runt med är ju så ute!"

Grabben ger sig inte, varken för fåniga kommentarer eller glansiga reklamutskick.

Grabben förvandlas till gubbe.

Och gammal kärlek rostar ju aldrig.

Eller nåt.

Och plötsligt har gubben en cool bil!

En sådan där gammal fin sak!

Wow, liksom!

Tänk ändå att gubben orkat putsat och smörjt, år efter år med samma bil.

.....inte just med bilar, men med annat kan jag vara en sådan där gubbe....

tänk om jag tog hand om Mig Själv lika väl....

Tjo flöjt, havregröt.

/ anna