Direktlänk till inlägg 6 november 2013
Hjälp!
Var i Malmö idag, in the City - så att säga.
Det var lääääänge sedan jag nötte mina skosulor på de gatorna!
Jag kan väl uttrycka det så här : j****r med människor det finns!! Det hade jag glömt.
Jag kände mig som en liten landsorts-bondmora på äventyr. Med stora ögon traskade jag gatorna fram.
Väjde för alla människor som fullkomligt forsade fram från alla håll.
Slutsatsen för dagen är att jag bor i en öde del av landet.
Men det var roligt att titta på folk.
Rarast var när jag hörde två män i 45+ åldern avsluta samtalet med "puss och kram". Fast det är kanske hur vanligt som helst i Stora Staden?
En liten runda in på Triangelns köpcentrum var jag bara tvungen att göra....... det ser inte ut som jag kommer ihåg det?! Vad tusan!? Lantlollan (jag) vimsade omkring med (återigen) något vilt uppspärrade ögon och undrade var jag hamnat. Fint var det, absolut.
Något mer hemma kändes det när jag lämnade Triangelns tjusiga butiker bakom mig och satte kurs mot Gustav Adolfs Torg. *pustar* Här var det butiker jag kände igen - de flesta iallafall..... Till och med min första arbetsplats, var tvungen att kika in genom fönstret och se om min gamle chef syntes till. Det gjorde han inte. Men han bör väl finnas där någonstans eftersom butiken bär hans namn.
Efter läkarbesöket så längtade jag vilt hem (till ödemarken) och spurtade iväg till tåget.
Det var försenat. Det är okey.
Sedan fick vi stå på en åker och vänta in ett annat försenat tåg. Det är okey det med.
Åhhhh, lyckan som bubblade i mig när jag såg min station i fjärran.
Borta bra med hemma bäst.
Amen på det.
Söndag. Helga vilodagen, eller nåt. Så jag arbetade. Är jag prästens lilla piga - så är jag det full ut. Klockan elva i förmiddags skulle det levereras mat till arbetsplatsen, klockan tickade och inte en käft dök upp. Mycket t...