Direktlänk till inlägg 10 oktober 2013
........till tiden då världen stod still och allt var antingen underbart eller värdelöst.
När inga sjukdomar eller ondska kunde få fatt oss.
En sång som inte är från "Då" men ändå får mig att känna och minnas.
..........gick barfota på asfalt, skorna i handen.
Luften var sval och fräsch, sådär den bara kan vara klockan fyra en sommarmorgon.
Staden sov. Öde gator och torg. Några morgonpigga fåglar kvittrade försiktigt.
Lycklig, trött och en smula berusad dansade jag hem i stadens tystnad.
Kvällen och nattens röj snurrade i huvudet.
Skrattade högt!
En och annan nattsuddare kom tassande, även de på hemväg.
Solen som bröt genom diset.
Fotstegen mot kylig asfalt.
Den goda sömnen som följer efter dans och trams hela natten.
Givetvis med kläderna på och med nöjt leende.
"kommer vi att ses igen?"
"det tror inte jag"
"....i alla våra dar..."
"drömma oss tillbaka"
"........där änglarna gråter"
"livet är meningslöst..."
"...och jag är en vinnare igen"
"...mot alla andra..."
"redan för sent"
- händerna upp i luften -
Är det fler än jag som fastnar i nostalgi ibland?
Som för en liten stund längtar tillbaka till "då"?
När livet var en smula enklare.......där igenom inte sagt det var bättre!
När målet var "att ha kul" - kosta vad det kosta ville, typ.
Alla vänner som kommit och gått.
*kan bara le*
Jag har varit otroligt lycklig lottad med en drös av fin-fina vänner!
!
Om en ande dykt upp och sagt sig kunna ta mig tillbaka till den tiden?
HELL NO!!
Dansa på högtalare, vara uppe hela nätter *ryser* och traska hem ensam tidiga morgnar?
ALDRIG!!
Så missförstå mig inte, jag älskar mina minnen - och det är just vad de är; minnen!
Det var då - detta är nu, och jag gillar mina myskläder, tjockmage
och att hänga i soffan med djuren och fine Soldaten.
Söndag. Helga vilodagen, eller nåt. Så jag arbetade. Är jag prästens lilla piga - så är jag det full ut. Klockan elva i förmiddags skulle det levereras mat till arbetsplatsen, klockan tickade och inte en käft dök upp. Mycket t...