Direktlänk till inlägg 1 september 2013
Nu räcker det!
Vi kan inte ha det så här längre!
Men jag kan inte göra något åt det själv.....det kräver hjälp, intresse från andra.
Jag mår ta mig sjutton inte bra.
Ont i katarren, mardrömmar, fäller som en hund = typiska tecken att jag inte mår bra.
Mina katter (barn) mår inte bra......
Sebastian har blivit sur och vresig. Trivs inte med att vara avstängd från en del av huset, den del som är "hans" del. Sebbe kräver ibland en stund i avskildhet och sticker då upp och myser i mitt pysselrum.
TessMyran förvandlats till en slagsmåls-katt, skriker, fräser, morrar - högt! Attackerar glasdörren med full kraft, det smäller och brakar i hela huset samt skrämmer Sebastian.
Varför?!
Kommer du ihåg att jag för 8 veckor sedan upplät ett rum = pysselrummet, som fristad i 10 dagar för två övergivna katter? De är här ÄNNU.... Och nu fungerar det inte som i början. Att de inte skulle kunna gå tillsammans förstod vi snabbt.
Mina två katter hade redan gått med på att dela hem med sin kusin TessMyran. Och det är precis det går!
Inte f*n är mina katter lyckliga över det, men det fungerar sedan TessMyran fick egen toalett och egen plats i köket.
Vardagsrumsdörren, den med glas, stänger vi = låne-katterna får springa på övervåningen samt hallen där nere. Mina får kök, vardagsrum, uterum samt uteplats att hänga på.
Dock blir Pipen och Misan inlåsta i pysselrummet på natten.
Nu gör alla katterna allt de kan för att komma till varandra, de försöker riva dörrar, grindar.
Att öppna en dörr och ta sig genom utan att en katt i full fart springer förbi är nästan omöjligt!
De bara ska ha fatt i varandra, och det är inte för att de vill kela.....
De vill slås.
Med tanke på att mina odjur är - normalt - väldigt lugna och snälla, rent utav sagt en smula menlösa, så är det här beteendet fruktansvärt. Det tär på oss alla.
Extra-katterna är sjukt sociala och lekglada, rena kattunge-fasonerna.
Hade jag inte haft egna katter hade de fått stanna för alltid.
Tycker mycket om dem.
Pipen är lång och smal med en lååång svans, älskar jaga boll!
Kasta en boll med honom och han sprätter iväg som en gummikatt.
Misan är en liten dam som har stort behov av närhet. Gärna av människor av det manliga könet!
Mer än vad jag kan ge henne.....det är omöjligt att på ett rättvist sätt dela mig i två delar.
Jag vill inte att mina katter ska känna sig åsidosatta och bli svartsjuka.....
Ägaren är en tjej som studerar i USA.
Kommer hem några veckor på somrarna.
Plugget varar i tre år till.
Första året hon var borta bodde katterna hos en väninna, men väninnans pojkvän ångrade åtagandet och sa "Ut!!"
Ägaren ser då till att djuren skickas hem till sina föräldrar = som är allergiska....
själv åker hon på semester (ledsen att jag låter elak men så var det)
Djuren fick då vistas ensamma i ett skjul/förråd några nätter.
Jag fick ångest över att få den informationen, när sedan de här föräldrarna ringer och ber mig hjälpa dem; kan jag säga nej?! Givetvis inte! Det är ju hemskt att behandla två djur på det här viset.
Det var två sönderstressade katter som kom den där dagen för 8 veckor sedan.
Jag har nu sagt till att jag klarar inte det här längre.
Katterna klarar inte att bo så här!!
Det är inte rättvist!
De ska ha ett hem där de fritt kan ströva runt, inte leva med stängda dörrar eller dela hus med
andra katter som de inte går ihop med.
Catfights är inget roligt.
Kan gå väldigt illa.
Jag har sagt vad jag tycker om den här saken, att ägaren kommer hem en stund på somrarna och då vill umgås med "sina" katter, resten av året inte bekymra sig speciellt över hur de har det eller hur de bor......
(nu är jag elak igen, eller?)
Nu har föräldrarna sagt att permanent nytt hem är det som gäller, även om ägaren vill få
tillträde och träffa katterna en stund på sommaren......
Vet inte om ägaren är informerad om detta eller om föräldrarna själv tagit beslutet.
Och jag bryr mig inte - det här måste ta slut innan jag blir ett nervvrak eller att några katter blir rejält skadade.
MISAN
PIPEN
Kan Du hjälpa?
Söndag. Helga vilodagen, eller nåt. Så jag arbetade. Är jag prästens lilla piga - så är jag det full ut. Klockan elva i förmiddags skulle det levereras mat till arbetsplatsen, klockan tickade och inte en käft dök upp. Mycket t...