Direktlänk till inlägg 9 februari 2013
Första pris till mej!
Har - äntligen - putsat hallspegeln.
Och det var på tiden, det är trist att försöka spegla sig genom spindelnät, damm, skorpioner och fettiga fläckar.
Även om det var att föredra!
Chockerande känsla att upptäcka att det gråstrimmiga är mitt hår och inte spindelnät.......
----------------------------------------------------------------------------------------------------------
Katten haltar.
Inte för att vara elak, men lite skojigt ser det ut när hon kommer lunkande.
Givetvis - jag är känd för mina katastroftankar - var min första tanke : cancer.
Jaha, nu dör kattkraken för mej......
Soldaten fnös (och himlade med ögonen) och yrade något om en sträckning eller stukad tass.
Med tanke på att damen i fråga är en smula överviktig (vem är inte det?) och ibland får ett s.k "bajsryck" på kvällarna - är det inte omöjligt att hon dundrat fram och vid inbromsningen skadat sig.
Får se hur det blir med tassen.
------------------------------------------------------------------------------------------------------
Gamla tant jycken hel-vägrar att äta ur sin matskål?!
Dricka ur en precis likadan skål går utmärkt, men äta - icke.
Två sätt att få tanten att äta : Nr 1 (den bästa, enligt henne) mata henne för hand........
och nr 2 (bästa enligt mej) ge maten på en vanlig matt-tallrik.
Går man in på sitt fjortonde år så är det okey att få för sig en del tokiga saker.
Så är det.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
Demon-bilen är dum.
Här går man och köper en splitter ny bil, en rejäl bil - en Demon-bil.
Och vad sker? "Starta? Varför det?" Tycks han tänka och myser ihop sig i carporten.
Min Volvo = stridsvagnen Hamilton ställde givetvis upp och visade snorungen hur en bil bör uppföra sig.
Först tvingades Demonen ut ur sin myshåla, Hamilton drog ut honom, gammal kan bäst.
Sedan bjöd han på lite batteristyrka. Efter en massa om och men tog
bilskrället sitt förnuft till fånga och startade.
*pust*
(dammiga) Demonen & Hamilton
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------
Mello nr två ikväll.
Herr Banan: måste han vara med?
Förra lördagen var det lille Yohio som fångade mig, söt som en sockertopp!
Låten är inte kisskass heller.
En kär (skånska för "rar") påg helt enkelt.
Jag har ingen koll, det är bara bananen jag kommer ihåg inför kvällen......jo! Pernilla W med vänner också.
Kanske jag somnar, får se.
----------------------------------------------------------------------------------------------------
Hihi!
Söndag. Helga vilodagen, eller nåt. Så jag arbetade. Är jag prästens lilla piga - så är jag det full ut. Klockan elva i förmiddags skulle det levereras mat till arbetsplatsen, klockan tickade och inte en käft dök upp. Mycket t...