Direktlänk till inlägg 10 september 2012
Glad som en lärka skuttade jag in genom dörren till "Makrillen" (ett hus på arbetsplatsen)
bakom mig släpar I sina fossingar efter sig - kände sig lite sliten och skruttig.
Med små hoppsan-steg dansade jag in i Stora Rummet - ett stort rum med rejäla fönster samt öppet upp till taket, eller vad det nu kan kallas. På ena långsidan finns det en balkong som används som förråd till pysselgrejer,
där man kan stå och titta ner i Stora Rummet.
Och vad skådar jag?
Jo, en fjäril.
En stor och fin rackare flög omkring därinne - inte bra.
Rena sommaren utanför och här flaxade djuret omkring inomhus?!
Till I:s stora förvåning började jag jollra och vissla.......
"-kooom till tant Anna, inte ska du vara inomhus en sådan här fin dag.....*visslar*"
Jag frågar även I som är några år äldre och där igenom klokare - hur sjutton pratar man med en fjäril?
Kan man locka på den med något fjärlis-gott? Finns det en håv?
I, som för tillfället glömt bort sina bekymmer ger sig genast i kast med uppdraget : Söka fjärilshåv.
Vi hittade en, inne på vinden.
Den som söker skola finna.
Jakten = räddningsauktionen startade.
Givetvis hade den bevingade saken placerat rumpan på ett fönster högst upp mot taket....... Ingen känsla alls för att vara hjälpsam.
Då och då lämnade den fönstret och flög omkring, med mig hoppande och skuttande efter med håven i högsta hugg.
Första försöket höll på att ta ände med förskräckelse - obehagligt nära att klippa till fjärilen med håven, en smula trist om fanskapet avlidit under räddningen.
Tyvärr uppehöll sig fjärilen gärna i takhöjd, så jag kilade uppför trappan upp till balkongen.
Nere i rummet knatade I omkring med en enormt lång pinne med en dammvippa (för att kunna damma högt uppe) Med den där enorma dammvippan viftade hon omkring med i fönstret uppe vid taket. Efter mina anvisningar.
Så där höll vi på ett bra tag. Fjärilen var i chock och vi var svettiga. Tog en paus.
Plötsligt kom djuret farande direkt emot mig!
Snabb som en vessla fick jag igång håven och tadaaa så hade jag den i mitt nät.
*pust* släppte ut den otacksamma rackaren i trädgården utanför - och borta var den.
Sedan tog vi tag i det egentliga arbetet som det var tänkt från början.
Jag kände mig nöjd med Dagen Goda Gärning och som plus var att I fick annat att tänka på ett tag.
Blir det två goda gärningar?
Söndag. Helga vilodagen, eller nåt. Så jag arbetade. Är jag prästens lilla piga - så är jag det full ut. Klockan elva i förmiddags skulle det levereras mat till arbetsplatsen, klockan tickade och inte en käft dök upp. Mycket t...