Direktlänk till inlägg 17 april 2012
Hjälp - vad jag är trögtänkt!
......att hjälpa sin nästa, har visst inte riktigt slagit genom hos mig. Även om jag gick omkring och trodde jag var godheten själv....
Döm själv:
Det var en solig men kall tisdagsförmiddag. Lilla jag skuttade glatt upp på perrongen för att ta tåget in till Stora Staden. Med mitt gröna jojo-kort trycker jag fram biljett, sedan intar jag en position som ska tydas "här står jag och väntar på tåget - hjälpsam som tusan!" (My ass!)
En ung man, indier tror jag (om det nu har någon betydelse) tilltalar mig med "miss!?"
Åhhhh, vad trevligt det lät! Tror jag ska införa det till nya bekantskaper "Goddag, goddag Anna heter jag - du kan kalla mig fröken Anna..."
Näää, det låter inte alls lika käckt med fröken. Och inte kan jag gå omkring och kalla mig miss Anna - det låter som en porrstjärna.....
Tillbaka till mannen på stationen, han ville köpa en biljett till Malmö men hade inget jojo-kort och inget betalkort heller. Tyvärr fick jag upplysa stackaren (på engelska) att maskinen tar inte kontanter, pga av skadegörelse.
Jag tänkte intensivt på hur jag skulle kunna hjälpa stackaren - och kom inte på något - förrän jag satt på tåget och såg den stackars mannen stå kvar.
Jag kunde ju betalt biljett med mitt Visa-kort och fått pengarna av honom!
Lätt att vara efterklok. När jag återvände till Skurup vid halvfyra var han inte kvar......
Slut på historien. The End - så att säga.
Söndag. Helga vilodagen, eller nåt. Så jag arbetade. Är jag prästens lilla piga - så är jag det full ut. Klockan elva i förmiddags skulle det levereras mat till arbetsplatsen, klockan tickade och inte en käft dök upp. Mycket t...