Direktlänk till inlägg 4 mars 2012
Så har söndagsångesten lagt sig till ro, den rycker till och gör sig påmind mellan åt - som en liten hund med mardröm.
Inte mycket har blivit gjort - för mig.
Soldaten har krälat runt i och under Ärtan hela dagen. Det tar sig, som pyromanen säger.
Blev en åktur i det kyliga, men fina vårvädret! Ärtan brummar på som hon aldrig gjort något annat.
Misstänker hon vill nå något sorts rekord i buskörning.
Liiite luriga har vi varit....däcken är inte utbyta ännu. Men herre gud! hur ofta ser vi poliser här? Långt ifrån ära och redlighet. Gissa vad vi ser när vi kommer fräsande på smala landsvägen. Jepp!
En massa blå-blinkande....typiskt!
Nu är Skåne ganska platt, som tur är. Såg dem på relativt långt avstånd, och vände. En smula bekymrad kände jag mig - undrade vad herr Polis hade tänkt om han sett oss vända.
Att vi var skummisar?! (det var vi ju egentligen - med tanke på däckens kondition)
Med knapp marginal slapp vi ifrån snutarna - så att säga
Söndag. Helga vilodagen, eller nåt. Så jag arbetade. Är jag prästens lilla piga - så är jag det full ut. Klockan elva i förmiddags skulle det levereras mat till arbetsplatsen, klockan tickade och inte en käft dök upp. Mycket t...