Jag som var bergsäker på att Förnedringens Dag skulle infinna sig imorgon...tack vare en liten, liten hjärncell så kollade jag pappret med datumet.

Det var den 10:e INTE den 11:e!

Jädrans abedonk!

Ni snabbtänkta har säkert redan listat ut att det är ju idag som det är den 10:e.

Klockan 12.45 startade eländet på vägverkets parkering.

Med en något surmulen inspektör.

Från början:

Anmäler mig i luckan och ber -snällt- om att få ta om fotot....vill jag se ut som en TBC-sjuk i tio år? Nej.

Tanten säger "-kom upp efter prövningen, du bleka, skelögda kvinnoliknande skapelse."

Typ så sa hon, minus blek och skelögd, det har jag själv kommit fram till.

Tar hissen ner till våning noll...alla vet väl att Helvetet ligger neråt...

Ap-kallt väntrum. Satan i gatan vad jag frös. Det är inte så vanligt som man kan tro.

Hissdörren öppnas, ut kliver en man i sina bästa år (i sina kläder såklart, här menar jag åldern)

Ropar mitt namn med dov och gravlik stämma. Piper fram och hälsar fint så som Modern lärt mig. Han ser inte blidkad ut för det. Muttrar något och sträcker fram ett papper för mig att signera. Innan jag kommit till efternamnet börjar karlen rycka i pennan...

Känns så där bra.

In i bilen. Han visar var handbromsen befinner sig - den var som bortblåst. Satt som en knapp....dessa nymodigheter. Kände mig genast 100 år gammal.

Backade ut och tog tag i uppgiften.

Ungefär vid den här tidpunkten lämnar missmodet inspektören. Han börjar glatt prata om än det ena och än det andra. Jag hänger på och konverserar lika artigt som på ett mingel party.

Kör lite hit och dit. Motorväg, villaväg, cirkulationsplats och lite annat som är bra att kunna - enligt min trafiklärare.

Drar en heldragen linje - men den numera glada mannen sa inget om det.

Håller rattuslingen åt helvete fel - fortfarande ingen kommentar

Växlar inte miljömedvetet så där ofta som jag borde - karlen berättade glatt något om en snöstorm på Bulltofta.

Tillbaka vid utgångspunkten.

"-du kan ju köra."

"-mmmm..."

"-vad skönt att få kryssa i ett Ja. Kuggat fem stycken innan dig idag"

"-kul att kunna hjälpa till."

Kvittrar likt den där lärkan man har hört talas om, skuttar in i byggnaden, söker upp luckan där tanten satt....

Hmmm, en annan kvinna, av yngre modell sitter i luckan. Framför mitt ärende, att jag skulle återkomma efter min (psykiska) prövning angående nytt fotografi.

"-jaaa, vet inte...ska ringa och kolla. Vet inte hur jag raderar." Taskigt läge.

"-gör så."

Den kvinnliga varelsen ringer, muttrar och suckar.

"-nej du. Det har redan gått iväg till tillverkning"

"-oj, redan? Kom ur bilen för fem minuter sedan...."

"-så är det, tack och hej, tio år går fort."

Där fick jag för jag trodde på den felpermanentade kvinnan som sa "-kom upp efter prövningen."

Kvinnor med misslyckat krull på skalpen borde inte få sitta i luckan. Så det så.

 

Palle

16 januari 2012 12:23

Grattis!!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Alltså! Jag är en fis, en försiktig räka som spanar runt innan jag kliver iväg. Oftast.   Men ibland tappar jag det och med solsken i blick störtar ut på äventyr. Mycket märkligt. Några exempel? Oki.   Nu i somras var jag och den li...

Jag missade helt den där Twilight-hysterin. Tyckte varken böckerna eller filmerna lockade. Såg dock filmerna - även om jag slumrade lite då och då.   Så nu i sommar har den där tonåringen blivit totalt förhäxad av dessa böcker och filmer. J...

Det var den sommaren. Visserligen blommar vallmon ännu och jag kan gå barfota. Men sommarljuden är borta.   Småfåglarnas tjatter har tystnat, nu är det kråkkrax och måsskrik. Det är inte lika mysigt! Absolut inget fel på dem, men sommarkä...

Söndag. Helga vilodagen, eller nåt. Så jag arbetade. Är jag prästens lilla piga - så är jag det full ut.       Klockan elva i förmiddags skulle det levereras mat till arbetsplatsen, klockan tickade och inte en käft dök upp. Mycket t...

Lördags-feeeling! Solen skiner och vinden blåser. Perfekt för tvätthäng - så det blev det. F-n vad jag är hurtig!   Bör dammsuga, men vad jag bör göra och vad jag gör är inte alltid detsamma. Tyvärr, verkligen! Jag är en latmask, mycket...