Dagen då allt skulle ske!

Loppis och lägenhetsvisning - inte dåligt på En dag, tycker jag.

Börjar med loppis-berättelsen:

Klockan ringde klockan SJU - 07.00, det är rasande tidigt en söndagsmorgon. Till och med hunden fick jag putta i gång - snarkade på som en liten spädgris.

Vitt på gräsmattan, snart kommer Vintern! Röda kinder och snoriga näsor.

Packade bilen full och drog mot Malmö, inte många bilar ute. Förare och passagerare låg säkert och gosade i sängvärmen.

Himmel, med bilar och folk som höll på att lasta in i lokalen! Men alla var glada så det blev inget fräsande eller slagsmål.

Massor med bord stod uppställda, vi letade oss fram till nummer 229. Ett skamfilat gammalt tapetbord. Skrangligt och med ett tjuzigt hål...

Hade med mig julaftons-duken att dölja bordet med. Blev riktigt fint! Sedan blev det kul, att packa upp, ställa fram och fixa. Bordet fullt - med överskådligt. Lådor under bordet med böcker, dvd, väskor och annat som tog lite plats.

Jäklar! Vad folk hade med sig! Rullade in kärror med prylar. Mycket av intresse - mycket skräp. Bra blandning.

Soldaten stannade - hela dagen! - med mig. Fast.... hur kul han hade är en annan historia. Jag övertalade honom att sköta bordet själv när jag sprang på toa och när jag köpte fika på caféet.  

Tyvärr så  ö s t e  det inte folk som jag hoppats på.

Dom som var gamla i gamet beklagade sig...usel försäljning    

Jag hade i alla fall mindre saker med mig hem än dit. Bra!

Och extra skrammel i börsen. Det som jag trodde skulle gå som smör i solsken, gick inte alls... Inga sura miner för det, loppis blir det fler gånger, fast inte just där.

Lägenhetsvisningen:

Klockan elva kom norrmannen med dottern.

Gillade vad dom såg, kollade vind, tvättstuga, rubbet. Bra intresse tycker jag. Förhörde sig om cykelvägar och liknande. Dottern såg ruggigt nöjd och glad ut - sa pappa = lägenhets"visaren"

Citat "-äntligen en lägenhet som är lika fräsch som det ser ut på foton!"  

Dagen efter, måndagen, ringde dom och gav ett bud! Dottern var vild på lägenheten och om jag tog budet ville dom ta över så snabbt som möjligt! YES!

Men budet.....ajajaja, icke chans herr Norrman, sorry for you.

Kom igen! 490´ har du råd med!

När jag ändå är inne på lägenhets snack, så fortsätter jag med en till  

Orkar du dig inte genom min Dröm-lägenhets beskrivning - hoppa till länkarna längre ner!

RASMUSGATAN 25A - sörjd och saknad   

Egentligen vill jag mest beklaga mig över hur det kan bli.

Hur saker och ting förändras. Oftast till det sämre, uppenbarligen.

Till saken - nu tar jag den lååånga versionen, håll ut. Häng med!

1998 ung, vacker och partypingla (jepp, jepp. Innan rumpan föll neråt, innan andra kroppsdelar hängde på den trenden och då jag inte hade behov av underhudsfett och andra volanger. Varför berättar jag detta?!)

Tillbaka till -89, fick en idé om att jag inte ville bo i hyreslägenhet längre. Skulle nog leka mogen.   

Började leta. Nu snackar vi genom annonser i TIDNINGAR - ni vet dom där sakerna man bläddrar i, med bokstäver, av papper. Var runt hos mäklare, vissa var trevligare än andra.

Nåja, efter en tid i mäklarnas värld, hittade jag Annonsen (med stor bokstav) nu hade jag insett att en annons och en suddig bild inte alltid visar verkligheten. Men hoppet! Det där envisa hoppet...

Men den kändes Så Rätt, den ropade på mig, sögs in i annonsen, hjärtat bultade och ha-begäret slog alla rekord.

Tyvärr har jag inte annonsen kvar, undrar vad där stod som gjorde mig fjollig? Där var inget foto, det kommer jag ihåg.

Ringde mäklaren, bestämde tid.

Utsidan på trevåningshuset var inget att hurra för - det erkänner jag. Typ nikotingula asbest plattor....och knallgröna fönsterkarmar....

Porten var ett enda jätte"fönster", om ni förstår. Ett härligt gammalt trapphus från 40-talet, välstädat och fint.

En halvtrappa upp, två dörrar, den till höger öppnade mäklaren. Han puttade upp dörren, steg åt sidan så att jag skulle kunna kliva in först.

Ytterdörren var extra bred, annorlunda, men inbjudande.

Jag stod stilla och bara såg, insöp, njöt! Mitt drömboende låg innanför tröskeln!  

En lååång hall, med gamla- ack så gamla - 2färgade golvplattor. I mintgrönt och grått...

Men storleken! Innanför ytterdörren ligger minihallen - en fyrkantig hall med rejält högt i tak. Plats för klädhängare, skohylla och annat praktiskt. Ett valv, istället för dörr förde mig vidare in i hall nr två.

Den stora, långa hallen! Där fanns (förutom ytterdörren) SEX dörrar, alla underbara spegeldörrar.

Inget jäkla skit här inte.

Till vänster ledde dörrarna :

• dörr 1 - lilla klädkammaren
• dörr 2 - STORA klädkammaren                           
• dörr 3 - toaletten

Till höger ledde dörrarna :

• dörr ett - vardagsrum
• dörr två - sovrum
• dörr tre - kök

Högt till tak, dock ej så högt som i lill-hallen.

Tak och väggar mötes inte i en skarp kant utan var rundade, åh så fint.

Tapeter gick inte hela vägen upp till taket utan stannade en bra bit innan tak"böjen"- som man kan se på slott och herresätten!

Stukatur runt lamporna i taket!

Golvlisterna var inga vanliga tråk-låga. Utan  h ö g a, rejäla! Inget 5 cm trams här inte.

Fönster, massor med fönster!

Speciellt i vardagsrummet. Huuu, vad jag har putsat fönster där - givetvis var dom av den gamla sorten = putsas mellan...   

Lilla klädkammaren var en normalstor lägenhets-klädkammare - och återigen ett tak som slutade i himmelen.

Begriper inte hur det var byggt, eller varför...

Stora klädkammaren = ett litet sovrumsstorlek, typ. Me lajki! Skumma hyllor kors o tvärs, praktisk.

Toaletten = helt normalt 40-tals toa.

Dock måste badkaret få Uppskattning!

Långt! Djupt! Som att bada i en sjö ;-)

Köket = normalstort. Avlångt.

Låg diskbänk, tidstypisk för sitt årtal.

GAS-spis = bästa som finns!

Riktigt skafferi. Har en stor kärlek till skafferi helst ska jag kunna gå in i dem.

Skrek efter FÄRG, kärlek och nytt golv.

Sovrummet = kanske i minsta laget men sängen fick plats.

Dubbelsäng, men inte mycket mera. Behövde Piffas!!

Vardagsrummet = eller ska jag säga rummEN ?!

OH My Good!

Som en mindre lägenhet! WOW!

Två stora rum.

Öppningen mellan rummen var stort nog att ha en gammaldags dubbeldörr - fast här var det mer som ett valv.

Tv-rum OCH matrum ELLER (som senare ägare har gjort) tv-rum och sovrum. (Smällde upp en vägg och dörr.)

Fiskbensparkett - som var i behov av slipning.

Pappa Målare, golvkillar och el-människor kallades in!

Sååååå fiiiiint!!

I långa hallen,  g r ä v d e s  trägolvet fram som låg under det rutiga. Ett riktigt gammalt trägolv   hittade vi!

Tyvärr var köksgolvet och sovrumsgolvet i så dåligt skick att vi fick lägga nytt. Synd.

Varför inte stanna ?! 

För evigt!  Billig avgift!  Toppen-grannar i huset!  Mysig innergård!

MEN: från   till     fick jag fly från mitt hem.

www.sydsvenskan.se/malmo/article1556112/Drommen-har-forvandlats-till-en-mardröm.html

www.sydsvenskan.se/malmo/article1311387/Jag-tror-att-manga-har-fatt-en-annan-bild-av-poliser.html

www.sydsvenskan.se/malmo/article1564992/Maklare-Omöjligt-att-jobba-pa-Seved.html

www.sydsvenskan.se/malmo/article1557912/rdquoVi-ar-bara-plaster-pa ett-blodande-sarrdquo.html

Oj, vad den låg ute till försäljning läääänge....fick nästan ge bort den fina.

Har sett den till salu många gånger efter jag sålt. Undrar varför (ironi) Men nu är den inte sig lik, nytt kök, nya färger, trägolvet borta och ny vägg i vardagsrummet.

Imorgon är det dax.

Portarna slås upp klockan tio.

Min dörr slås upp klockan elva.

Klockan tio - loppisdax igen! På europaporten. Det var så fantastiskt roligt förra gången  

Att få vara "chef" över loppisbordet = gött mos!

Skulle någon få tanken att vara otrevlig är det fritt fram att be dem dra åt skogen. Eftersom det är Jag som bestämmer. Inga regler om att kunden har alltid rätt (my ass) Så skulle det vara alltid.

Har packat ihop grejerna idag, lättast möjligt att bära in. Hoppas att det sjunker kraftigt innan det är dax att packa ihop för dagen.

Växelpengar - check

Matsäck - check

Avlösare - check

Bärhjälp IN - check

Bärhjälp UT - ej löst

Magtabletter - check

Klockan elva. Första lägenhetsvisningen. Hoppas verkligen att dom kommer. Man vet ju aldrig....kan ha ångrat sig  

Själv kan jag inte vara med, då står jag med en massa krafs (nej, vad säger jag? en massa utmärkta saker till bra priser!) på fd mässhallarna. Har snabbstädat, plockat undan och småfixat. Öppnas garderoben/klädkammaren så  r a s a r  det ut saker. Kan bli kul det med, synd att inte få se uttrycket på människorna när dom begravs i böcker, tvätt och allsköns "bra att ha".

Lägenhets"visare" - check

Lagt fram material om lägenheten - check

Visst känner du någon som vill flytta hemifrån? Eller någon som vill lämna barn och man? Eller fru och barn, för den delen. Söker extra lägenhet? Kom igen, hjälp mig att hitta en trevlig ny ägare!

Kom o titta o ge mig ett bud!

Hur jag tänkte när jag sökte lägenhet :

P g a:

- behövde inte så stor lägenhet

- vill bo på ett bra område  

Mina krav:

- inglasad balkong

- mycket grönområden

- nära bussar

- fräsch lägenhet

- kaklad toalett

- mycket förvaring i köket

- fina golv, inget plastskräp

Extra plus:

- fönster på toaletten

- badkar

- nära tvättstugan

- nära till butik

- portkod

Så började jakten, sökandet.

Först bestämde jag mig för vilka områden som var aktuella.

- Blekingsborg

- Söderkulla, Kulladal

- Dammfri

- Södertorp

- Borgmästargården, Anneberg

Efter rundvandring på HemNet och IRL så beslöt jag mig för att ta bort Dammfri och Borgmästargården.

För mycket pengar för liten yta.

Bestämde mig för hur mycket jag ville lägga på boendet och hur många m2 jag kunde tänka mig.

Halv miljon och 40 m2 - blev mitt beslut.

Genast blev det lättare att jaga det nya hemmet!

Blev mycket tittande på Blekingsborg, gillar deras balkonger, fina toaletter, nära Mobilia : )

Så en dag, kom en sådan där tidning i brevlådan med hus och lägenheter till salu. Bläddrade lite förstrött, plötsligt fick jag se en liten bild på ett kök.

Åhhh, vilket mysigt kök! Röd härlig tegelväg och golvplattor och stadens käckaste spis/ugn!

Måste kontakta mäklaren!

Nej, vänta! Kanske ska se VAR den ligger! VAD den kostar! Storleken!

Perfekt!

Cyklade en runda för att kolla in området. Massor med grönområden! Affärer! Busshållplats! Blandade hus, både två, tre och åttavåningshus i trevlig blandning. Och ett jättehus, ett blått hus sticker upp som ett konstverk mot himlen. Kanske 15 våningar eller så.

Kom på visning några dagar senare!

Me lajki!   

HALL - inte så stor. Men räcker bra. Fina plattor på golvet, garderob och säkerhetsdörr.

TOA - Vitt och blått kakel. Duschkabin (inget kar tyvärr) Fin vask, hylla. Och Fönster! Tvättmaskin, fast den gav 

          jag bort.

RUM - Stort och ljust. Liten klädkammare bakom dörr med fin tapet. Väggarna o-tapetserade, målade i nougatfärg.

           Plats för säng, soffa, hyllor. Det jag behöver. Och Inglasad Balkong! Härligt!

KÖK - Inte nog med den charmiga tegelväggen, käcka spisen, massor med förvaringsutrymme - där var också

          plats till bord och stolar! I mitt fall, kökssoffa, stolar och bord.

VIND - stort!

KÄLLARE - matkällare

Stora cykelrum i källaren. Tre tvättstugor till två trappuppgångar! Toppen. Oftast kan jag springa ner och få en tid direkt. Sådant uppskattas. Ingen otäck mörk källare! Ljus och välstädad. Inne i tvättstugorna är där fönster.

Portkod till porten.

"Willys" i huset bredvid. Finns 2 mäklare, tobaksaffär, 2 pizzerior, frisör.

Gatan bredvid bjuder på Netto och bageri/kondis.

Slog till direkt!   

Låg avgift, gillas det med.

Vill du se?

          www.hemnet.se/bostad/bostadsrätt-1rum-soderkulla-malmo-kommun-berguvsgatan-6a-2888377

Varför jag säljer den här drömlägenheten?!

Jo, tänk att där en karl som vill ha mig som SAMBO   

I ett hus på landet, i en dunge, katter, hund och TRE         

/ Anna   

Ooooooont.

En magkatarr som bråkat i snart tre veckor.

Ringde för och fråga om lite tips för att slippa må så här, fick tid till en läkare. Kl kvart över nio idag.

Det var ju bra. Bortsett från att det inte var "min" läkare.

Kommer dit, kommer in, berättar.

Läkaren klämmer på magen - och säger FLERA gånger -"ont? Men det är ju inte bra."

Nej, det kan hon ha rätt i, det är liksom därför jag offrade slantar på att träffa henne.

Tar snabbsänka och kissar i liten burk. Såg bra ut. Toppen.

Läkaren , -"ta dina tabletter morgon o kväll."

Kära nån då, tar dom oftare än så.....

Klappar mig på axeln och säger -"försök nu att må bra."

Slut på besöket.

Extremt givande.....

Senare började tramset igen. Ont på riktigt, ensam hemma, började fantisera om ambulans. Jösses.

Svimmade av smärta. Svettades tills jag var genomblöt. Så galet har det aldrig känts förut.

Otäckt.

Blev bättre när det Onda släppte - och nu sitter jag här på spänn och väntar på ännu ett anfall....

F**k, hade inte Soldaten förbarmat sig över mig hade jag försmäktat i ensamhet.

Orkar inte göra annat än det absolut nödvändiga.

Och där ingår inte ett socialt liv. Trist.

Men! Innan alla konstigheter/tråkigheter hittade mig, attans vad  r o l i g t  jag hade!

Life´s a bitch.

Kärlek till Soldaten ;-)  som blev utan middag idag. Fick själv sno ihop lite ätbart efter arbetsdagen, han e allt händig han!

  lånad bild                             

Innan vi börjar sagostunden vill jag be Er att inte hänga upp er på stavfel och grammatik!! 

Det var en mulen, stormig höstdag när vi nådde fram till Astridgården. Träden runt gården vajade i vinden och gulröda höstlöv virvlade ner över oss.

Så det var här vi skulle bo.

Jag tyckte inte om det. Inga grannar på nära håll, bara skog, åkrar och en lång grå väg som försvann i dimman.

Tyst var det också. Inga fåglar som kraxade, inga ljud av att det skulle finnas en människa i närheten.

Fy! Hur kunde Bie välja att lägga sina pengar på det här?!

Och för mig var det bara att snällt packa mina väskor och följa med. Till världens ände. Suck.

Bie såg glad ut och hastade fram till dörren som låg ut mot vägen. Kommer inte ihåg vad hon tjoade om, något om vilket paradis, tyst och härligt och om det fantastiska att vi (vi?! var inte direkt tillfrågad!) hade råd att köpa eländet. Hon sa såklart inte eländet....utan något romantiskt krafs.

Jaja, inne i huset såg det faktiskt riktigt hemtrevligt ut. Låga tak, öppna spisar och mysiga kringelikrokar. Och det var ett plus som jag inte räknat med. Vi hann med att titta in i köket innan trappan som ledde upp till ovanvåningen knarrade till och ner kom Tant Ida.

Väldigt viktigt att kalla henne just Tant Ida. Hon hade på helt eget initiativ bestämt sig för att bli sambo med Bie och mig.

Först hade jag blivit irriterad och sur på det, men efter lite tankearbete kom jag på att Tant Ida kunde vara bra att ha. Grym på att baka, städa och laga mat! Tack för det.

Det tog ett par dagar att komma i ordning, packa upp och möblera om så det passade oss. Möblerna var inte alls fel, en slags soppa från 1940-tal till 1970-tal. Har aldrig sett maken till blandning. Men den funkade. Köket och vardagsrummet var bäst. Köket gick i rött, med små söta fönster ut mot den vildvuxna (milt sagt) trädgården. Vita spetsgardiner med röda omtag. Öppen spis! Randiga trasmattor på golvet och ett köksbord som hela släkten kunnat få plats vid. Tack och lov hade Tant Ida sett till att spis och andra prylar var up to date.

Väggen in mot vardagsrummet var prydd med den mest fasansfulla blommiga tapet jag skådat! Fast...den var så hiskelig att den blev snygg - på något märkligt sett.

Vardagsrummet, 70-tals soffor och fåtöljer. Bruna, och himmel så bekväma. Bokhyllor upp till taket fulla med böcker, en urgammal knarrande gungstol framför brasan. Tjocka gardiner framför fönsterna - vintergardiner kallade Bie dem. Vi gjorde inte så mycket vid det rummet mer än sätta in tv, radio och hänga upp foton och tavlor.

Tavlorna som hängde där när vi flyttade in var så mörka och deprimerande. Speciellt en tavla, ett mörkt hus där det enda ljuset kommer från ett fönster där ett blekt ansikte tittar ut. En ruskig bild, mardrömsframkallande. Värst var att jag fick för mig att det var  v å r t  hus! Astridgården. Dom andra bara skrattade åt mig, men dom var rörande överens om att den skulle upp på vinden.

Vinden.

Det var en vind, på riktigt. Brant trappa upp (gömd bakom en tapetdörr i klädkammaren) Givetvis knirrade och knarrade den jädrans trappan så fort foten nuddade första trappsteget.

Massor med kartonger och lådor. Gamla möbler och längs ena kortväggen hängde det kläder i klädpåsar.

Damm! Mycket damm och spindelnät. Rena skräck-vinden. Inte i mitt liv jag gick upp där på kvällen eller natten. Eller när det stormade eller när det regnade. Okey, blev inte så mycket kvar att välja på. Men dagtid gick det bra. Små pytte fönster släppte in lite ljus, jag putsade dom för att få in ännu mera dagsljus. Det hjälpte. Skiftade även lampan till en starkare....men det hjälpte inte! Hur många jag än provade så det blev det bara ett dammigt svagt sken. Spökligt.

Alla lampor vi satte i nya glödlampor fungerade toppen, inget tjafs där inte. Bara på vinden.

Säger det igen : Spökligt.

Och  g i v e t v i s  spökade det på gården....inget snack om den saken. Även om jag fick kämpa som en gris för att få Bie och Tant Ida att erkänna det. Oh my Good så många ursäkter dom kom med. Gamla hus knakar och brakar, givetvis att lampor blinkar och har sig när det blåser. Tv:n är gammal så det är ju klaaart att den kan sättas på och stängas av av sig självt. Att Fideli och Junior morrar och skällde på ingenting och vägrar gå in i mitt sovrum det förklarades med att -"det luktar nog annan hund, du vet, dom som bott här tidigare hade många!" Mmmmm, men skulle inte våra jyckar bära sig åt överallt då? Om det nu skulle stinka jycke....

Men nog spökade det där.

Jajamänsan.

Fortsättning följer......      

lånad bild                                                   

    

Nyss klev jag ur sängen och rullade ner för trappan, hur kan det då redan vara svart utomhus?

Jag som skulle ut och fylla fågelhuset med äpplen. Visst, med en ficklampa kan jag göra det nu, men antar att jag kommer att trilla över sandlådan, trampa i hundbajs och avsluta utflykten med att stå på huvudet över brunnen.

Eller nåt. (egentligen är jag bara lat)

Hade tänkt mig packa upp lite ur mina lådor, tvätta och dammsuga... Men Icke.

Har faktiskt varit ute och rastat cykeln. Fast jag har mer luft i magen än vad cykeln har i bakdäcket.

Det är hemskt, på riktigt, att inte veta vart dagen tog vägen... Imorgon blir det en tur in till Malmö *suck*

Gud vad jag gnäller!

Sorry!

På Söndag! Den 13:e!

Loppisdax igen! Kom och fynda!

På europaporten, Malmö. Vid Coop Forum - jodå, lite reklam kan jag kosta på mig : )

Öppnar kl 10.00

Jag har till och med en lägenhet till salu! Klå det på ett loppisbord! ;-)

Och en massa spel, knappt använda! Fina babykläder! Smycken, accessoarer! Filmer! CD:s! Böcker! Och en massa trevligt rassel som alla har behov av! ;-)

Ska bli trevligt, även om jag inte fick Systern eller Modern med mig som sällskap. Hoppas att Daddy kommer och avlöser mig en stund. Vill ju oxå gå på upptäcktsfärd bland borden! Och kanske kika in på toaletten och stoppa in en macka. Fast inte på toaletten. 

  lånad bild

Märkligt vad jag är road av att rota runt i en massa saker/skräp.

Undrar om det säger något om mig som person. Kanske försöker jag hitta delar av mig själv. Plocka ihop delar som vid något tillfälle splittrats. Och blåst omkring som torra löv.

Eller så är det bara så nice att hitta ett fynd! Och jag som gillar "det lite äldre" har lättare att hitta saker jag känner för just på loppisar. Men även nya saker kan vara hur tjuziga som helst - fast helst ska dom vara gjorda i gammal stil.

  lånad bild

Nu har jag kokat soppa på ett spik.

Ville väldigt gärna göra ett intressant och intelligent blogg-inlägg. Men det sket sig.

Får se om min inspiration vaknar under kvällens gång.

Ska mata djuren och förbereda middag tills Soldaten kommer hem från sin tjänstgöring.

Tja!

Det är ju märkligt!

Att sparka igång datorn betyder att tiden flyger.....tror jag suttit en liten, liten stund.

Men vips! så har det gått en timme - eller två. Facebook tar sin tid. Måste ha koll på vad som händer i världen, speciellt eftersom jag tydligen hyllar ensamheten. FB är ta mig 17 det bästa som uppfunnits, även om jag lääänge var motsträvig till att skaffa ett konto :-)

Egentligen skulle jag kunna packa en ryggsäck och dra till skogs! Bo i en grotta. Som Ronja och Birk :-)

Eller, kanske inte. Det är sant att jag tycker om mitt eget sällskap, men är även ett stort fan av EL, rinnande vatten och det moderna samhällets hjälpmedel... Och helt ensam vill jag ju inte vara hela tiden, det är förfärligt mysigt att laga mat, städa och tvätta till Soldaten <3

Den stackaren tycker nog att jag är trååååkig som f-n emellanåt.

Men jag har tömt hela säcken med Social Kompetens! Den har möglat. Som jultomtens säck efter julafton, slapp, tom och slängd i ett hörn.

Konstigt, i ungdomens glansdagar gjorde jag ALLT för att vara partyts mittpunkt!

Här är jag!

Se mig!

Hade mängder med vänner, hela livet var en Fest!

Tjoho! Inga tråkigheter här inte! Festa och träna - det var livet!

Bara tanke på det får mig att svettas....ibland får jag plocka fram gamla foton för att se om mina minnen är från verkligheten. Men det ser dom ut att vara :-)

Gamla minnen är trevliga att plocka fram och titta på! Men lika skönt att lägga undan dom igen.

Hurra för att få bo ute på en åker! Med En granne! Tyst och skönt. Inga grannar vägg i vägg som bär sig åt, inga galningar på gatan som använder bilens signalhorn till morse-meddelanden = trodde alla hade mobil?!

Ja kära nån då.

Vilka förändringar jag genomgått. Från det ena till det andra.

Hjälp! Det är väl inte det som kallas personlighetsklyvning?!

Men jag är trevlig och ganska snäll ändå. Tycker jag själv. Bortsett från PMS dagar, då är det hjälm som gäller för Soldaten. Då är jag otäck. Tanken på att ha ihjäl någon - är inte helt främmande.

Marsipangrisarna har varit här i helgen och i kväll är det dax för hemförd.

Där är tre fel med barn : "vad gör du? varför det?", måste underhållas hela tiden och vet inte vad normalt samtalsläge är för något.

Visst är det trist att torka kiss bredvid toastolen, plocka upp kuddar o filtar från golvet vid soffan, att inte få se vad man vill på tv:n på kvällarna - men det kan jag överleva. Det handlar inte om så många dagar i månaden trots allt.

Jag har lite bekymmer med tålamod och med leklusten! Tålamodet övar jag på! Leklusten är det värre med...jag var skitbra på att leka (ensam!) som liten. Men nu?! Det är f-n värre. Synd - absolut. Men jag kommer ihåg hur trevliga och fantasifulla lekarna var. Men det hjälper mig inte nu.

But I try!

Oftast går det hur bra som helst.

Ibland vill jag dock dra nåt gammalt över mig och krypa in i en vrå och stanna där.

Övning Ger Färdighet!

/ Inget mamma-material ;-)