Klockan nio börjar ett favoritprogram - det okända på fyra+ (sjuan)

Kanalen visar mycket skoj med "spöken" - men av någon märkligt anledning - mitt i natten :-(

Vid midnatt söndagskvällar/natt. Trist. Vi är inte så tekniskt utrustade så vi kan spela in programmen.

Så finns då Tv4play. Som tar betalt för det mesta, och jag tänker INTE betala för att se på tv! (räcker gott och väl med tv-licensen, boxar, askar, paraboler - eller vad f-n vi nu har!?)

Jepp, jepp, jepp, jodå här sitter jag i dungen och tror berghårt på andar och andra märkligheter.

Visst, jag knaprar piller, men vad jag vet ska dom inte ge biverkningar i form av tro på övernaturliga ting. Möjligen hallucinationer....;-) Men jag har inte sett något spökligt själv!

Seeing is believing, nja, inte alltid. Med visst stämmer det i mångt och mycket.

Sedan beror det, givetvis, på vem som berättar sin "spökhistoria". Det ska vara någon som har en trygg och stabil utstrålning. Helst någon jag känner.

Hemmet som jag härstammar från har en öppen syn på det övernaturliga. Endast Daddy som inte hänger med riktigt i vår övertygelse. Och ändå har han upplevt något som inte går att förklara...även om han i efterhand kom med ett gäng genomtänkta förklaringar. Men det är svårt att hitta en bra förklaring när dom var två om det...

Daddy´s och Moderns historia - med mina ord

1 april 1999 en sorgens dag. Rambo, Rosecock´s Duke of Windsor - lillebror, tar skuttet över tröskeln och blir vår Änglahund.

Några dagar efter denna fruktansvärda, ångestfulla och hemska händelse så åker vi och hämtar hem honom. En natt i vårt hem innan minneslunden väntar på hans aska.

I en ask, låda ligger resterna av vår lillebror. Tänk så liten han blev. Fick plats i en låda. Den tjockisen!   

På matrumsbordet i vardagsrummet får han vara under natten. (hade jag bott hemma, skulle han sovit inne hos mig. Även om jag visste att det bara var skalet av honom. Själen hade lyft från honom)

På natten vaknar föräldrarna - samtidigt - av att Rambo skäller ute i hallen.....

Daddy svär "-jädrans hund! vad är det nu då?!"

Hoppar ur sängen, modern sitter kvar.

När han trycker ned handtaget på dörren. Så kommer han ihåg.

Vänder sig om mot Modern "-hörde du...?"

Hennes svar är enkelt "-Ja."

Tjock, olydig, horribel andedräkt, bortskämd, hannhundhatare, fågelhatare och alldeles UNDERBAR!

Miss you lilla fjun.

Nog om det.

En händelse till hinner jag med att berätta om, föräldrarna inblandade igen + The Sis (systern alltså)

Dessa galningar hade varit ute klättrat i terrängen, hittar ett övergivet, trasigt hus. Typ sommarstuga. Vilda av glädje skuttar Modern och The Sis över stock och sten för att kika in i eländet.

Daddy har en lite mer sansad inställning till övergivna hus, går mer normalt.

The Sis tar foton ur alla vinklar och vrår.

Ingen annan människa syns till. (såklart, hur ofta är människor ute i naturen och rotar i gamla hus...)

Åker hem, lägger in bilderna på datorn, ett foto är taget från dörren, rakt in i rummet (med en massa bråte) Mitt på bilden är där ett fönster-hål, glaset är borta sedan länge.

I fönsterhålet syns en man som kikar in....något suddig i konturerna, men en karl. Ser detaljer på hans jacka. Händerna mot rutan (den obefintliga) ni vet som man gör för att kunna se in genom upplyst fönster, skärmar av ljuset för ögonen.

Har bilden på andra datorn, ska plocka fram den. Med The Sis välsignelse (?)

Coolt som attans :-)

 

Systern

28 november 2011 21:57

Vill påpeka att han skällde 2 nätter i sträck...pappa o jag sprang rundor i total förvirring natt 2.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Alltså! Jag är en fis, en försiktig räka som spanar runt innan jag kliver iväg. Oftast.   Men ibland tappar jag det och med solsken i blick störtar ut på äventyr. Mycket märkligt. Några exempel? Oki.   Nu i somras var jag och den li...

Jag missade helt den där Twilight-hysterin. Tyckte varken böckerna eller filmerna lockade. Såg dock filmerna - även om jag slumrade lite då och då.   Så nu i sommar har den där tonåringen blivit totalt förhäxad av dessa böcker och filmer. J...

Det var den sommaren. Visserligen blommar vallmon ännu och jag kan gå barfota. Men sommarljuden är borta.   Småfåglarnas tjatter har tystnat, nu är det kråkkrax och måsskrik. Det är inte lika mysigt! Absolut inget fel på dem, men sommarkä...

Söndag. Helga vilodagen, eller nåt. Så jag arbetade. Är jag prästens lilla piga - så är jag det full ut.       Klockan elva i förmiddags skulle det levereras mat till arbetsplatsen, klockan tickade och inte en käft dök upp. Mycket t...

Lördags-feeeling! Solen skiner och vinden blåser. Perfekt för tvätthäng - så det blev det. F-n vad jag är hurtig!   Bör dammsuga, men vad jag bör göra och vad jag gör är inte alltid detsamma. Tyvärr, verkligen! Jag är en latmask, mycket...