Direktlänk till inlägg 6 november 2011
Det är ju märkligt!
Att sparka igång datorn betyder att tiden flyger.....tror jag suttit en liten, liten stund.
Men vips! så har det gått en timme - eller två. Facebook tar sin tid. Måste ha koll på vad som händer i världen, speciellt eftersom jag tydligen hyllar ensamheten. FB är ta mig 17 det bästa som uppfunnits, även om jag lääänge var motsträvig till att skaffa ett konto :-)
Egentligen skulle jag kunna packa en ryggsäck och dra till skogs! Bo i en grotta. Som Ronja och Birk :-)
Eller, kanske inte. Det är sant att jag tycker om mitt eget sällskap, men är även ett stort fan av EL, rinnande vatten och det moderna samhällets hjälpmedel... Och helt ensam vill jag ju inte vara hela tiden, det är förfärligt mysigt att laga mat, städa och tvätta till Soldaten <3
Den stackaren tycker nog att jag är trååååkig som f-n emellanåt.
Men jag har tömt hela säcken med Social Kompetens! Den har möglat. Som jultomtens säck efter julafton, slapp, tom och slängd i ett hörn.
Konstigt, i ungdomens glansdagar gjorde jag ALLT för att vara partyts mittpunkt!
Här är jag!
Se mig!
Hade mängder med vänner, hela livet var en Fest!
Tjoho! Inga tråkigheter här inte! Festa och träna - det var livet!
Bara tanke på det får mig att svettas....ibland får jag plocka fram gamla foton för att se om mina minnen är från verkligheten. Men det ser dom ut att vara :-)
Gamla minnen är trevliga att plocka fram och titta på! Men lika skönt att lägga undan dom igen.
Hurra för att få bo ute på en åker! Med En granne! Tyst och skönt. Inga grannar vägg i vägg som bär sig åt, inga galningar på gatan som använder bilens signalhorn till morse-meddelanden = trodde alla hade mobil?!
Ja kära nån då.
Vilka förändringar jag genomgått. Från det ena till det andra.
Hjälp! Det är väl inte det som kallas personlighetsklyvning?!
Men jag är trevlig och ganska snäll ändå. Tycker jag själv. Bortsett från PMS dagar, då är det hjälm som gäller för Soldaten. Då är jag otäck. Tanken på att ha ihjäl någon - är inte helt främmande.
Marsipangrisarna har varit här i helgen och i kväll är det dax för hemförd.
Där är tre fel med barn : "vad gör du? varför det?", måste underhållas hela tiden och vet inte vad normalt samtalsläge är för något.
Visst är det trist att torka kiss bredvid toastolen, plocka upp kuddar o filtar från golvet vid soffan, att inte få se vad man vill på tv:n på kvällarna - men det kan jag överleva. Det handlar inte om så många dagar i månaden trots allt.
Jag har lite bekymmer med tålamod och med leklusten! Tålamodet övar jag på! Leklusten är det värre med...jag var skitbra på att leka (ensam!) som liten. Men nu?! Det är f-n värre. Synd - absolut. Men jag kommer ihåg hur trevliga och fantasifulla lekarna var. Men det hjälper mig inte nu.
But I try!
Oftast går det hur bra som helst.
Ibland vill jag dock dra nåt gammalt över mig och krypa in i en vrå och stanna där.
Övning Ger Färdighet!
/ Inget mamma-material ;-)
Söndag. Helga vilodagen, eller nåt. Så jag arbetade. Är jag prästens lilla piga - så är jag det full ut. Klockan elva i förmiddags skulle det levereras mat till arbetsplatsen, klockan tickade och inte en käft dök upp. Mycket t...