Direktlänk till inlägg 21 juni 2012
Lånar härmed ut min blogg till en och annan som vill skriva några rader.
/Anna i dungen
Tja småsillar och tångräkor!
Jag som skriver är den nya inneboende här i den s.k dungen. Namnet kan verkligen ta och diskuteras! Så där våldsamt mycket träd är här ju nu inte....samt så har jag hört att två träd blev fällda för ett tag sedan....
Jag kallas Tess, Tessie, Tessie Messi, hårbollen och bull-tjuven.
Jag föredrar Tess, även om jag lyssnar si så där när folket ropar på mig. Det är mest för att dom inte ska inbilla sig något, t ex som om jag är någon slags husdjur till dem. Åh nej, jag är inneboende - det är något helt annat.
Det innebär att jag kelar med folket när jag vill - inte när de vill.
Tyvärr bor här två andra hårbollar och en jycke.....
Jycken är faktiskt helt okey, så länge hon inte äter upp min mat. Ohyfsat i allra högsta grad!
Hårbollarna är det mer besvärligt med....han den där svart/vita (Sebbe tror jag han kallas) ska visa sig på styva linan hela tiden. Han har bitit av en stor hårtuss från min nacke! Och han åt upp den!!? Öööörk.
Han fick skäll av människorna här då - det var kul.
Den där grådaskiga bruden med feta magen är inte så farlig, även om hon fräser som en tok. När jag morrar högt åt henne blir hon rädd och sticker iväg - för att klå upp sin brorsa.... Men inte sjutton biter han henne tillbaka?!
Mes.
Visa dagar går det hur bra som helst, kattgänget bara tittar på mig när jag smiter förbi dem. Vi har till och med suttit bredvid varandra utan att fräsa eller morra. Även om jag var sugen på det.
Människorna vill så gärna att vi ska bli polare - tja, vi får se. Än är vi inte där.
Jag flyttade ju hit eftersom min mamma skaffade sig en stor, illaluktande, saglande, hoppande, störig valp.
Han var skitjobbig - Balla Balder heter äcklet som ville hoppa jämn-fota på mig. Hade jag bara vågat skulle jag klösa ögonen ur honom.
Jycken här är det en helt annan klass på, visst sniffar hon på mig ibland, men inget hoppande och skuttande.
Det är bara det där med matskålarna....jädrans matvrak de där hunddjuren.
Människorna är det väl inget större fel på. Jag får mat och ren potta.De skäller på de andra om de är kaxiga mot mig. Jag är inte redo att kela loss så där mycket som de tycker jag ska göra, får se hur det blir med det.
Bäst tycker jag om Soldaten - även om det mesta av min uppassning sköts av Anna.
Igår tog jag mig upp i soffan när alla satt och såg på tv. Tjockisen fräste, men Sebbe sade inget, han bara sov.
Nja, inte riktigt säker med att sitta där med alla - ännu.
Då går jag ut i köket, upp på bordet och skriker! Då kommer det alltid en människa och tar på mig.
Hehe.
Over and out - som min riktiga mamma brukar säga.
Söndag. Helga vilodagen, eller nåt. Så jag arbetade. Är jag prästens lilla piga - så är jag det full ut. Klockan elva i förmiddags skulle det levereras mat till arbetsplatsen, klockan tickade och inte en käft dök upp. Mycket t...