Direktlänk till inlägg 11 april 2012
Livet som husdjursägare är inte alltid en dans på rosor!
Morgonritual:
Vaknar - gäääsp.
Ibland av mig själv, ibland av klockan och ibland av vovven som piper bredvid mitt öra.
"Upp med dig latmask! Jag vill ha maaaat!!"
Ner för trappan, där möts jag av två katter (som jycken försöker springa ner, hon lyckas ibland)
Dessa katter mjauar högt och stryker sig mot mig - är det kärlek? Är det för att ställa in sig?
"Maaaat!! Vi har inte ätit på flera timmar! Kom igeeeeen tanten - annars blir det tråkigheter!"
Mat till gamla tant jycken
Mat till the catz
Pust. Nu får jag gå på toa, ta kaffe, öppna upp datorn till morgonens nyheter.....
Hunden ätit klar, lägger sig vid köksdörren och smågrumsar "Men hallå?! Ska du släppa ut mig idag eller?!"
Reser mig, släpper ut henne - hon springer lyckligt skällande ut i naturen. Skulle det befinna sig en fågel, katt eller liknande där ute ska dom bort! Skrämmas till förskräckelse. Voff, voff!
Katterna ätit upp. Vanessa lägger sig och vaktar vattenskålen, så inte Sebbe tror att han ska kunna dricka när han vill. Sebbe börja skrika, högt och innerligt. "Ut! Jag vill ut!! Är det bara hundkräket som ska få gå ut? Ut, ut!!"
Jag släpper ut honom.
Hunden skäller fån andra sidan av huset - släpper in henne.
Ahhhh, läsa tidning! Vanessa kommer för lite kärlek = mysigt.
Ute på altanen står Sebbe och piper övergivet....."maaatte! Jag vill in, kallt och blött ute. Jag är mer hungrig..."
Släpper in honom, Vanessa blir putt för att jag lämnade henne. Med sura blickar går hon och lägger sig på en stol. Medan hon slänger hätska blickar på jycken, som lagt sig att sova under stolen.
Sebbe äter lite till.
Sebbe vill ut lite till - jag släpper ut honom.
Ahhhh, tidning!
En liten stund av lugn och läsande.
Sebbe vill in. Han behöver gå på pottan......som jag inte hunnit tömma.
Då blir det gnäll igen....ibland tömmer jag den för att få lite ro - ibland får han stå ut med o-tömd potta. Det brukar gå bra det med.
Efter toabesöket har vi två varianter. Nr 1 piper någonstans i rummet, det betyder att han vill ut igen. Även om han är två mil från dörren. Det har han lärt mig nu.
Nummert två hoppar upp på bordet och ska ligga på mina armar, som just nu. Har händerna på tangentbordet och tjockis-katten liggande på och mellan mina armar.
Då kan det gå hur som helst, han envisas med att trycka på tangenterna och putta på musplattan.....
Nu kan jag snart ta frukost till mig själv, även om jycken tror att det är till henne och Sebbe piper "What?! Gick du? Kom genast tillbaka och gosa! Annars ska jag lägga mig på din dator - och den blir full av håååår! Mohaha!.....eller ska jag kanske ta och gå ut en stund till? Hmmm, tål att tänka på."
Söndag. Helga vilodagen, eller nåt. Så jag arbetade. Är jag prästens lilla piga - så är jag det full ut. Klockan elva i förmiddags skulle det levereras mat till arbetsplatsen, klockan tickade och inte en käft dök upp. Mycket t...