Direktlänk till inlägg 18 januari 2012
Minne
- jag har tappat mitt minne -
Helt seriöst så börjar jag bli orolig...
När andra personer börjar påpeka min glömska, då är det inte bra.
Lite på skoj brukar jag skylla på åldern...men om det skulle vara så, är det otäckt.
Några år till och jag kommer inte ihåg ett smack.
Det där mötet jag satt och väntade på i fredags klockan elva,
visade sig var den 13 februari klockan tio.
Suck
Vi gjorde ett litet snabbtest med minnet igår kväll, tio bilder att minnas.
Jag kom (stolt) ihåg fyra stycken!
Jo då
Soldaten kom ihåg sex, sju stycken.
Kul för honom
Värst är när jag glömmer vad jag har sagt.
Känns aningen trist att bli påmind av andra - vad jag själv har sagt.
Eller när jag, snäll som jag är, säger att jag ska fixa något.
Inte nog med att jag glömmer utföra det, har hänt att jag glömt hela samtalet.
Fast.....ibland är det säkert för att jag inte hört allt. Som en gammal lumhörd tant sitter jag och nickar
och säger "jajamen, absolut, så är det" - till allt.
Herre Gud!
Jag är glömsk, döv och blind.
Nääää, vad säger du, ska jag inte ut och köra en runda?!
Söndag. Helga vilodagen, eller nåt. Så jag arbetade. Är jag prästens lilla piga - så är jag det full ut. Klockan elva i förmiddags skulle det levereras mat till arbetsplatsen, klockan tickade och inte en käft dök upp. Mycket t...